Nytt center blir nav för rymdforskning
NYHET
Teknik för extrema förhållanden, raketexperiment och studier i rymdturism. Det är exempel på verksamhet som knyts till rymdcentret som öppnar den 1 mars på KTH. Astronauten Christer Fuglesang blir centrets föreståndare.
– Centret ska bli ett nav för svensk rymdforskning och rymdteknik och sätta fokus på rymdverksamheten på KTH. KTH blir mer rymd, säger Christer Fuglesang adjungerad professor i rymdfysik.
I och med centret ska KTH inte bara bli ”mer rymd” på forskningssidan, ambitionen är också att fler studenter ska läsa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar gärna med rymdanknytning.
– Rymden är fascinerande. Det tyckte jag när jag började läsa och det tycker jag än. Jag vill väcka lusten för rymden hos unga människor, säger Christer Fuglesang.
Rymdforskning drivs inom flera vetenskapliga områden. Centret får uppgiften att knyta samman forskningstrådarna och bidra till att rymdverksamheten drar nytta av tvärvetenskapliga samarbeten. Det ska leda till att KTH kan ta större rymdprojekt än idag och öka synligheten för lärosätets rymdverksamhet internationellt.
Christer Fuglesang har planer på ett första tvärvetenskapligt projekt för centret.
– Ambitionen är att utveckla ett satellitprojekt som engagerar flera grupper inom KTH. Bland annat ska det stimulera studenter som kommer att bygga satelliten tillsammans med forskare, säger Christer Fuglesang.
Exempel på rymdverksamhet som bedrivs vid lärosätet och som kommer att knytas till centret:
-
Elektronikprojekt som ska klara planeten Venus extremt varma klimat. På jorden kan elektroniken till exempel användas vid övervakning av kärnkraftverk, vulkanutforskningar eller för större djup under jordytan.
-
Forskning inom mätning av magnetiska fältet. Det är studier inom rymdfysik, rymdväder och geofysik (jordens magnetfält).
-
Forskning kring hälsa och teknik i form av medicin och fysiologi i rymdmiljö samt strålning på rymdstationer.
-
Forskning relaterat till mörk materia som handlar om att förstå hur universum fungerar.
-
Forskningsprojektet SPHINX kopplat till gammastålning i rymden.
-
Forskning baserat på satelliter för jordobservationer som bland annat kopplas till urban utveckling, skogars utveckling, väder och klimat.
-
Materialforskning för att skapa bättre material.
-
Raketexperiment där universitetsstudenter från Europa designar och bygger uppfinningar som skickas upp i ballonger och sondraketer från Esrange utanför Kiruna. Studentprogrammet som heter REXUS/BEXUS är ett samarbete mellan svenska Rymdstyrelsen, den tyska rymdorganisationen DLR samt European Space Agency (ESA). Flera KTH-studenter har antagits till programmet.
-
Undervisning i ämnen med rymdanknytning. Som exempel kan nämnas rymdturism och bemannad rymdfart.
Centret startar som en testverksamhet under cirka två år. Det drivs virituellt, vilket innebär att de som driver verksamhet inom centret inte nödvändigtvis delar byggnad. Om centret faller väl ut anses det som etablerat. KTH bidrar med 500 000 kr per år till verksamheten. Förhoppningen är att även få tillgång till externa medel.
– Jag hoppas på synergier inom forsking och samarbeten med industrin, säger Christer Fuglesang.
Centrets verksamhet kan få så kallade spin-off:er, vilket kan innebära start av företag inom tjänster och produkter. Det kan vara material och teknik som tas fram för att fungera väl i rymden, men som också kommer till användning i folks vardag. Exempel på det är Gore-Tex-materialet och Bluetooth-tekniken.
För mer information kontakta Christer Fuglesang, föreståndare KTH Rymdcenter och adjungerad professor i rymdfysik vid KTH på 08-790 64 65 alternativt cfug@kth.se .
Jenny Axäll
