Kursen i generativ AI är en av KTH mest populära
Ett utbildningstillfälle om generativ AI är en av KTH:s mest populära fristående kurser. Här förklarar de båda kursansvariga bland annat varför söktrycket är så högt, vad studenterna får lära sig under kursen, etiska aspekter samt hur framtiden för generativ artificiell intelligens ser ut.
På mycket kort tid har artificiell intelligens, AI, trängt in i våra liv. Startskottet för detta anses vara den 30 november 2022 då ChatGPT öppnas för den breda allmänheten och ruskar om internet så väl som världen bortanför.
Väckt en djup nyfikenhet
Haibo Li och Anders Hedman är lärare och forskare vid KTH, med bland annat generativ AI som specialitet, den form av AI som för det mesta avses när begreppet används. De är ansvariga för "Generativ AI för medieteknik och interaktionsdesign" som den mycket populära KTH-kursen heter. På frågan om varför söktrycket varit så högt finns flera svar. Haibo Li, professor i mediateknik vid KTH, trycker på tre faktorer som spelat stor roll. Överraskningen, nyfikenheten och förväntningarna.
– ChatGPT har inte bara överraskat och imponerat på människor med sina avancerade samtalsförmågor, utan också väckt en djup nyfikenhet kring tekniken bakom. Tillsammans med höga förväntningar på dess praktiska tillämpningar har dessa faktorer drivit ett stort intresse för att lära sig mer om generativ AI, säger Haibo Li.
Haibo Li tillägger att deras kurs den första på masternivå i Sverige som behandlade generativ AI.
– Generativ AI är något som många vill veta mer om av konkreta och praktiska skäl. På mycket kort tid har generativ AI blivit en standardverktygslåda inom en mängd olika yrken samt för privat bruk. Det är viktigt för många att förstå tekniken och hur man använder dessa verktyg effektivt. Många vill också förstå hur tekniken passar in i samhället ur ett bredare perspektiv, vad generativ AI betyder för framtidens arbetsliv och vårt samhälle, säger Anders Hedman, lektor på avdelningen Medieteknik och interaktionsdesign vid KTH.
Flera etiska aspekter
Vad får då de som går kursen lära sig? En hel del. Kursen ska ge en omfattande och kritisk genomgång av generativ AI från tre perspektiv: tekniskt, historiskt och filosofiskt. Genom att utforska dessa dimensioner ska studenterna få en djup och nyanserad förståelse av generativ AI och dess bredare konsekvenser. Eller som Anders Hedman uttrycket det: "Du måste veta var vi kommer ifrån för att tillräckligt förstå var vi är på väg.".
Enligt de båda KTH-forskarna finns det flera etiska aspekter att tänka på när det gäller generativ AI. Till att börja med hållbarhet i ett antal olika former. Forskarna menar att vi alla har en moralisk skyldighet att överväga hållbarheten i den nuvarande AI-utvecklingen. Är det till exempel rättfärdigat att använda enorma mängder energi för att träna AI-modeller? Vad kommer att hända med vårt AI-drivna samhälle i längden när alltmer information genereras artificiellt? Vad händer med modellerna när de återanvänder sin egen output?
Vad bör och bör inte automatiseras?
Det är också viktigt att överväga social hållbarhet när det gäller generativ AI. Hur kommer generativ AI att fortsätta påverka arbetslivet? Vilka jobb kan hotas och hur vill vi leva och arbeta i framtiden? Vad bör och bör inte automatiseras?
– Att ta itu med de etiska aspekterna av generativ AI är avgörande för en ansvarsfull utveckling och användning av dessa teknologier. Genom att fokusera på anpassning till mänskliga värderingar och betona kompetensbaserad etik, utrustar vi studenterna med den kunskap som behövs för att skapa och hantera AI system som inte bara är effektiva utan också etiskt försvarbara, säger Haibo Li.
– De traditionella etiska frågorna om autonomi och äganderätt i intellektuell mening, är viktiga. I en värld av genererat intellektuellt innehåll, hur kan du blomstra som en självständig människa med en känsla av äganderätt till det du producerar, säger Anders Hedman.
Skillnaden mellan ljudets och ljusets hastighet
Slutligen, vad händer när vi blickar framåt? Hur ser framtiden för generativ AI ut under de kommande tio åren, enligt KTH-forskarnas expertis på området?
Haibo Li berättar att det är många som idag ser AI som en teknik som uppnått superintelligens. Så är det inte.
– Verkligheten är att vi ännu inte har utvecklat några verkligt intelligenta maskiner. De AI-system vi har idag är exempel på svag AI – de är designade för att simulera mänsklig intelligens och utföra specifika uppgifter eller multitaska, snarare än att besitta äkta generell intelligens. Trots detta har dessa system visat sig vara exceptionellt kraftfulla när det gäller att simulera mänsklig intelligens och avsevärt öka vår produktivitet inom olika områden, berättar Haibo Li.
– AI-modellerna kommer att fortsätta bli bättre, men det verkliga språnget kommer med kvantdatorer. Utvecklingen av generativ AI använder idag traditionell datorteknik för att tänja på gränserna för vad som är möjligt. Det fungerar tillräckligt bra för företagsjättar med närmast oändliga resurser, men jämfört med kvantdatorer är det som att försöka bygga ett höghastighetståg med en ångmaskin. Faktum är att situationen är mycket värre än så, eftersom skillnaden mellan hastigheten på dagens konventionella datorer och morgondagens kvantmaskiner är som skillnaden mellan ljudets och ljusets hastighet, säger Anders Hedman.
Han tillägger att kvantdatorer har den potentiella fördelen att göra AI-utvecklingen mer hållbar, tack vare deras avsevärt bättre förhållande mellan energi och prestanda.
Text: Peter Asplund