KTH får pengar till Venus-forskning

Forskningsprojektet som tilldelas medel från Wallenbergstiftelsen kallas Working on Venus och ska ta fram instrument som klarar att samla data på Venus trots de 460 grader Celsius varma klimatet som finns där.

Det är en prototyp som presenteras om fem år, med all den elektronik som behövs för att kunna göra en studie av planetes yta, under en längre tid.

– Vi kommer även undersöka möjligheten att skicka med vår elektronik på någon annans uppskjutning till Venus. Vår elektronik har inte så stor vikt och volym och kräver heller inte kylare. Därför kan den skickas med, säger Mikael Östling, professor och avdelningschef för elektroniska komponenter och kretsar vid KTH.

Redan på 1970-talet gjordes försök från Sovjetunionen att samla data om Venus, men elektroniken slutade fungera efter bara några timmar.

Det är det extrema klimatet på Venus som intresserar forskarna. Den enorma hettan, ständiga jordbävningar, gaser, strålning och en annorlunda atmosfärssammansättning (över 95 procent koldioxid). Utöver mer kunskaper om Venus förväntar sig forskarna positiva spin-off-effekter på tekniken som också kommer kunna  klara extrema förhållanden på jorden, över eller under jordytan.

Det finns ställen där elektronik inte kan användas idag. Det kan handla om för höga temperaturer eller strålning till exempel. Efter Working on Venus-projektet skulle den elektroniken kunna användas till övervakning av kärnkraftverk, styrning av motordrifter, geologiska tillämpningar som vulkanutforskningar, större djup under jordytan, geotermisk energi och olje- och gasborrning till exempel.

Det är professor Mikael Östling som tillsammans med sitt forskarteam Christer Fuglesang, adjungerad professor och astronauten vid KTH, Frank Niklaus professor vid KTH, Ana Rusu professor vid KTH och Carl-Mikael Zetterling professor vid KTH, Hans-Peter Nee professor vid KTH samt Gunnar Malm assoc. professor vid KTH som mottar medlen.

The European Space Agency (ESA) samt svensk rymdindustri är knutna till projektet via Christer Fuglesang. Även Linköpings universitet medverkar i projektet.

KTH har mer än 20 års erfarenhet av kiselkarbid (SiC) som är det material som kommer att användas i elektroniken.

För mer information, kontakta Mikael Östling på telefon 08-790 43 01 eller ostling@kth.se alternativt Carl-Mikael Zetterling på 08-790 43 44 eller bellman@kth.se.

 Jenny Axäll