De kartlägger effekterna av höga bränslepriser
Hur påverkas transportsektorn när bränslepriserna skjuter i höjden? KTH är del av ett projekt som ska ta reda på det.
De svenska bränslepriserna, särskilt för dieselfordon, steg kraftigt fram till början av 2024. Koldioxidbeskattning och krav på inblandning av biodrivmedel har gjort att Sverige har de högsta bränslepriserna i EU. En ny studie, koordinerad av Christian Thomann på KTH, ska kartlägga hur de stigande kostnaderna påverkar transportsektorn, och där Trafikverket har skjutit till 4 miljoner kronor i finansiering.
Vilka är de största utmaningarna som transportföretag står inför när bränslet blivit dyrare, Christian Thomann?
– Å ena sidan borde högre bränslepriser – som drivs av politiska beslut - uppmuntra företag att använda renare teknik alternativt öka bränsleeffektiviteten för att bli lönsamma igen. Men det är lätt att kostnadsökningarna får en negativ inverkan på konkurrenskraft och produktion till en början, särskilt för företag med begränsade ekonomiska resurser som inte kan investera i teknik som ger låga utsläpp. I värsta fall kan det hindra övergången till grönare metoder. Men viss forskning tyder på att ökade bränslekostnader på sikt kan driva på innovation. Att förstå dessa avvägningar är avgörande för att utforma en transportpolitik som balanserar miljömål med ekonomisk hållbarhet.
Varför är finansiären, Trafikverket, intresserad av er studie?
– Vår studie fokuserar på hur miljöstrategier påverkar beteenden. Dessa insikter är viktiga för de beslutsfattare som arbetar för att uppfylla utsläppsmålen. Till exempel sänkte regeringen nyligen inblandningskravet för biodrivmedel från 30% till 6%, vilket ledde till en minskning av dieselpriserna med 4 kronor per liter. Sådana betydande prisförändringar påverkar sannolikt körbeteendet, särskilt för åkerier.
Hur kan era resultat forma framtida transportpolitik?
– Våra resultat belyser politikens roll när det gäller att driva på företagens effektivitet. Studien kommer att visa på vikten av att använda bränsleprispolitiken som ett verktyg för att uppmuntra både innovation och minskade utsläpp, vilket kan forma framtida regleringar som ska balansera konkurrenskraft med hållbarhet. I slutändan strävar vi efter att ge konkreta data som ger en mer effektiv transportpolitik.
Om du kunde spola fram tiden fem år, vad skulle då vara ert drömresultat för det här projektet?
– Då skulle vi gärna vilja förstå bättre hur förändringar i bränslepriserna påverkar inte bara lastbilsföretagens effektivitet och utsläpp, utan även de anställda på lastbilsföretagen. Det skulle vara spännande att kolla om förändringar i bränslekostnaderna leder till förändringar i arbetskraftens sammansättning, t.ex. fler anställda ingenjörer för att optimera logistik och rutter, eller om lastbilschaufförernas löner påverkas. Dessa insikter skulle kunna ge en mer heltäckande bild av hur bränslekostnadsdynamiken inte bara påverkar företagens beteende utan även humankapitalaspekten av branschen.
Text: Anna Gullers