Superdatorn kapar driftkostnader för miljoner

390 000 sparade kronor för fjärrkyla, 290 000 sparade kronor för fjärrvärme. Så ser kalkylen ut ett normalår. 680 000 kronor är dessutom en summa som ökar snabbt för varje år som går.

Det hela började som ett pilotprojekt på KTH. Gert Svensson, biträdande föreståndare på KTH:s superdatorcentrum PDC, såg att elräkningen för nya Lindgren skulle bli mycket högre än den för gamla superdatorn. Så tillsammans med andra på PDC och i samarbete med hyresvärden Akademiska hus bestämde de sig för att göra någonting lokalt.

– Vi samlar ihop den varma luften från Lindgren, sänder den genom industriella värmeväxlare och får ut 35-gradig vatten. Detta vatten skickas sedan till ett av kemihusen på KTH:s campus vid Vallhallavägen i Stockholm för att värma upp lokalerna där, säger Gert Svensson.

Tidigare hade man köpt all kyla och fjärrvärme från Fortum, nu kunde delar av denna kyla istället plockas ut på returrören från kemihuset och värme skickas till samma kåk.

– Det finns en massa finesser i systemet. Vi har till exempel använt fjärrkylskretsen, så vi har inte behövt lägga ner några nya ledningar utan kan bruka befintliga fjärrkylrör. Det vill säga använda returvattnet för kylning. Dessutom behövs inga extra värmepumpar som drar energi, säger Gert Svensson.

Han tillägger att det förutom den ekonomiska förtjänsten även finns en fin miljövinst att kvittera ut. Detta genom att ta tillvara på energin istället för att elda för fåglarna.

– Det här är en viktig fråga. Det är inte alls säkert att det listigaste sättet är att göra som Facebook och förlägga serverhallen utanför Luleå. Det kanske är bättre att bygga serverhallarna i staden så att man kan ta tillvara spillvärmen, säger Gert Svensson.

För mer information, kontakta Gert Svensson på 08 - 790 78 84, 070 - 346 83 90 eller gert@csc.kth.se

Peter Larsson