Pandemin slår olika mot butikshandeln
Pandemin har slagit hårt mot småbutiker och matställen i Stockholm. Hälften av dem har förlorat halva sin inkomst under coronakrisen, enligt en kartläggning av stadsbyggnadsforskare vid KTH. Samtidigt har vissa butiker ökat sin försäljning.
– Allt fler affärslokaler gapar tomma, vi vet inte hur många som kommer att överleva krisen. Det finns en risk att stadsbilden kommer att se väldigt annorlunda ut framöver, säger Rosa Danenberg , som forskar om stadsshoppingens framtid.
I studien, som ingår i en kommande avhandling, har hon intervjuat 125 butiksägare med affärslokaler vid fyra storgator i Stockholms innerstad. Hälften uppgav att de tappade 50 procent av intäkterna under mars–juni förra året. Mode- och klädbutiker minskade med 60 procent, restauranger 45 procent och ”beauty”, skönhetssalonger med 34 procent.
– Det fanns redan en nedgång orsakad av konkurrens från e-handeln, en process som pandemin spätt på och påskyndat ytterligare.
Det statliga stödet som riktats mot småföretagare har inte varit till stor hjälp, enligt studien. Till en början fanns inget stöd att söka för många och drygt hälften av dem som sökte hyresrabatt hos sin fastighetsägare fick avslag. Många är kritiska till att utbetalningarna har dröjt upp till flera månader.
Mer utomhusaktiviteter
Men för vissa har affärerna gått bättre, exempelvis bokhandlare, cykelverkstäder, järnhandlare och butiker för inredning och renovering. Förklaringen är ökat hemarbete, med större intresse för hemmet som följd, och mer intresse för utomhusaktiviteter.
Starka kundrelationer har bidragit till att en del butiker klarat krisen relativt bra. Vissa branscher, som frisörer och tatuerarsalonger där hygienfrågor är extra viktiga, har haft ett försprång när det gäller att hantera smittorisker.
– De agerade snabbt med information till sina kunder och drabbades inte lika hårt. Kanske kan en ny tatuering eller en hårklippning också vara ett sätt att göra något roligt för en själv som känns extra viktigt i dessa tider, säger Rosa Danenberg.
Syftet med hennes forskning är ökad kunskap om hur stadsgator fungerar, vilken roll de spelar i människors vardag och hur lokala butiker och restauranger kan överleva i en osäker framtid.
Plats för folkliv
Hon lyfter fram Hornsgatan som exempel på en innerstadsgata med en historisk förmåga att anpassa sig till nya förhållanden. Förklaringen är mångfalden, blandningen av aktiviteter och utbud.
– Den kan stå som en förebild, en viktig plats för rekreation, möten och service för dem som bor i närområdet och för besökare som kommer för att handla och träffa vänner, säger Rosa Danenberg och jämför med det ensidiga utbudet på Drottninggatan i Stockholms citykärna.
– Där tömdes gatan i stort sett i början av pandemin. Det fanns ingen anledning att åka dit för stockholmarna. Kontorsarbetarna i området arbetade hemifrån och det fanns inga turister eller andra besökare.
I de innerstadsområden hon undersökt syns flera initiativ för en mer hållbar utveckling och mänsklig miljö, menar hon. Det kan gälla att bredda trottoarer för att ge plats åt uteserveringar, minska utrymmet för biltrafik och skapa lokaler för kontorskollektiv på gatunivå, där människor kan arbeta på distans nära hemmet.
– Det handlar om att skapa en plats som ger rum för folkliv, där människor vill vara och umgås. Utan mångfald finns heller ingen motståndskraft för framtidens kriser, säger Rosa Danenberg.
Text: Christer Gummeson