Som marskalk utvidgar du ditt kontaktnät

– Att vara marskalk gör att du som student utvidgar ditt kontaktnät och får vara med i ett kul gäng och träffa många intressanta personer, säger Ebba Flykt, övermarskalk på KTH.

Varje år genomför KTH ett antal akademiska ceremonier: promovering av nya doktorer, diplomering av examinerade studenter och installation av nya professorer. För att säkerställa att ceremonierna flyter på som de ska och får en fin, storslagen och högtidlig inramning har KTH en övermarskalk och en biträdande övermarskalk anställda. Deras uppgift är att planera ceremonier tillsammans med KTH:s ceremonimästare, ta fram manus, tidsschema och processionsordning inför ceremonierna samt medverka på scenen/podiet under ceremonierna.

Vid ceremonierna har de hjälp av mellan tio och tjugo marskalkar, beroende på evenemangets storlek, som de rekryterar till varje tillfälle.

"Det roligaste är alla människorna man får träffa"

– Det är jätteroligt att jobba med och vara med på ceremonierna. Det roligaste är alla människor man får träffa, säger Ebba Flykt.

Förutom att ta fram manus – där en del redan är förutbestämt i form av standardfraser som ska sägas – handlar jobbet mycket om att få ceremonin så snygg och flödande som möjligt. Det är mycket som ska klaffa och som behöver planeras: var personerna kommer in och var de går ut, hur man ser till att inte blockera projektorduken, att samarbetet med fanbärarna fungerar, och mycket annat.

Ibland händer det dock att allt inte går enligt planen. Hugo Hildingsson, biträdande övermarskalk berättar om en incident vid diplomeringen i Stadshuset i december. Studenterna som skulle få sina diplom kom ner för trappan och satte sig på bänkarna i fel ordning. Men marskalkarna löste problemet. Alla studenter kom upp i rätt ordning och fick rätt diplom i sin hand.

– Målet med marskalkarnas arbete med en ceremoni är att ingen av gästerna ska märka några problem. Så länge det inte märks så har det inte hänt. Och marskalkarna är oerhört duktiga på att lösa problem under ceremonins gång, säger Hugo Hildingsson.

Övermarskalkarna är anställda av KTH

Övermarskalken och biträdande övermarskalken är de enda som har formella titlar och är avlönade av KTH, berättar han. De är kontrakterade på två år, första året som övermarskalk och året därpå som biträdande övermarskalk.

Hur blir man marskalk?

– Vem som helst kan bli marskalk. Men aktiva KTH-studenter har förtur. Man anmäler sitt intresse och så går man med i Facebookgruppen vi har för kommunikation kring detta, säger Hugo Hildingsson.

Vad krävs för att bli övermarskalk och hur blir man det?

– Vi brukar identifiera lämpliga personer och uppmuntra dem att söka. Förutom att man ska ha ett stort intresse för det, ceremoniel och sådant, behöver man ha en viss personlighet. Man ska vara noggrann och bra på att planera. Sedan ska man ha minst ett års erfarenhet av den här typen av ceremonier. Sedan avslutas rekryteringen med en anställningsintervju, säger Hugo Hildingsson.

Han påpekar än en gång att jobbet som marskalk leder till värdefulla kontakter – inte bara under studietiden, utan även i yrkeslivet.

– Det kan vara att man har ett problem på jobbet. Då kan det faktiskt vara så att det finns någon du kan ringa upp och fråga som du har i ditt kontaktnät som du lärde känna som marskalk, säger Hugo Hildingsson.

Mer om marskalkarna på sidan om KTH:s akademiska högtider.

Håkan Soold

Fakta Årets övermarskalkar

Ebba Flykt läser fjärde året på programmet Design och produktframtagning och gör nu sin master i industriell ekonomi. Hugo Hildingsson tog examen från Samhällsbyggnadsprogrammet med master inom miljöteknik och hållbar infrastruktur. Idag jobbar han på WSP som konsult inom geoteknik.