KTH stärker framtidens vägar genom Trafikverkets storsatsning
Start för nya Kompetenscentrum Vägteknik
Framtidens vägnät står inför stora utmaningar. Vägar slits hårt till följd av allt tyngre trafik och klimatförändringar. Eldrivna och självkörande fordon kräver nya väglösningar.
Nu satsar Trafikverket nära en halv miljard kronor på 12 års vägteknikforskning genom nystartade Kompetenscentrum Vägteknik.
Nicole Kringos, professor i vägteknik, är sedan tio år tillbaka föreståndare för KTH:s Road2Science Kompetenscentrum. Nu är hon KTH:s projektledare i den nya satsningen Kompetenscentrum Vägteknik, där fem lärosäten och institutioner samarbetar över gränserna.
– Min professur i vägteknik är en av de äldsta på KTH, men genom åren har vi sett alltför få gemensamma satsningar på vägteknik mellan de olika svenska tekniska universiteten. Därför är det oerhört viktigt att vi äntligen börjar samarbeta mer för att göra Sverige till en drivande kraft kring de akuta samhällsfrågorna, säger Nicole Kringos.
– Tanken är att mobilisera doktorander och studenter i arbetet framåt. Vi forskare behöver samlas från olika områden för att tillsammans med Trafikverkets experter jobba med de konkreta problem som både trafikanter och myndigheter möter i vardagen och i framtiden, säger Nicole Kringos.
Det nya initiativet har även väckt stort intresse internationellt.
Här ingår bland annat utmaningen i att minska risken för att klimatförändringar ska resultera i översvämmade och förstörda vägar.
Ytterligare ett konkret exempel på nödvändiga insatser som Nicole Kringos nämner är en ”samordning kring dataflödet för framtidens smarta, digitaliserade vägar”.
Nya funktioner i elnätet och olika sensorsystem för självkörande lastbilar kopplas på, som gäller vägens underhåll och själva driftprocessen.
Klimatsmart från start till mål
– Just nu arbetar vi aktivt med Tvärförbindelse Södertörn och väg 73, sträckan mellan hamnen i Nynäshamn och Stockholm. Vägsträckorna behöver snabbt utformas för smart, tung trafik.
Nya vägtekniker som elektrifiering, digitalisering och automatisering gör att vägnäten blir allt mer komplexa att skapa, och allt mer utmanande att underhålla på rätt sätt.
– Det är viktigt att vi siktar på nollutsläpp under byggnationen, och att även drift och underhåll sedan kan skötas klimatsmart. Beslut vi fattar i en fas har konsekvenser för nästa. Nollutsläpp under byggfasen får inte betyda mindre hållbarhet under drift- och underhållsfasen. Alla faser ska vara hållbara, säger Nicole Kringos vidare.
I storsatsningen Kompetenscentrum Vägteknik samarbetar KTH med Chalmers, Lunds tekniska högskola LTH, Luleå Tekniska Universitet LTU, Trafikverket och Statens Väg- och Trafikforskningsinstitut VTI.
– De olika aktörerna inom vägteknik, både branschen och akademin, kan inte längre arbeta som separata silos för att lösa framtidens vägtekniska utmaningar. Vi måste samarbeta, skapa ett gemensamt språk och systemlösningar som håller för att klara våra hållbarhetsmål.
Text: Katarina Ahlfort
Foto: Fredrik Persson