Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Han försöker förstå hur studenterna tänker

Lars Filipsson pekar på en ekvation på svarta tavlan.
Lars Filipsson, lektor i matematik på KTH. Foto: Theresia Köhlin.
Publicerad 2023-03-09

Matematiken är abstrakt till sin natur. Det är själva syftet med ämnet, konstaterar matematikläraren Lars Filipsson på KTH. För att få med sig studenterna i tänkandet använder han olika knep och vardagsexempel.

– Jag försöker sätta mig in i studenternas situation, hur de tänker och vad de behöver för att förstå, säger Lars Filipsson, lektor i matematik på KTH.

Han har både utsetts till Årets lärare på KTH av Tekniska högskolans studentkår (2006) och tilldelats KTH:s pedagogiska pris (2014). Och när han för en tid sedan delade med sig av sina bästa studietips på KTH Students Instagramkonto (som drivs av KTH:s digitala studentambassadörer) haglade lovorden över Lars Filipsson som lärare: ”Bästa Lars. Superhjälte”, ”Den bästa läraren jag någonsin haft”, ”KTH A-list Celeb, legendary”.

Snarare än att bara utgå ifrån ämnet och dess perspektiv strävar Lars Filipsson efter att möta det perspektiv han tror att studenterna har när de kommer till en lektion eller föreläsning.

– Ämnet har ju sin logik. Men jag försöker ofta vända på det lite och se det från andra hållet, se vad studenterna behöver för att ta till sig det. Det är inte säkert att bästa sättet är den ordning som ämnet själv är strukturerat.

Vardagliga exempel

Om man ska lära sig och ta till sig ett nytt begrepp då är det ofta bäst att starta med ett exempel, snarare än en definition av själva begreppet, konstaterar Lars Filipsson. I sin undervisning startar han gärna med olika vardagsexempel, så enkla som möjligt.

Nyligen höll han och studenterna på med dubbelintegral – ett matematiskt begrepp som kan användas för att beräkna volymen av saker.

– Vid sådana tillfällen kan du exempelvis ha med dig en limpa och diskutera dess volym och vilka olika sätt man kan tänka sig att räkna ut den på. Det kan vara en bra ingång för att göra ett sådant abstrakt begrepp lättare att förstå.

Ett annat grepp Lars Filipsson använder i sin undervisning är att videofilma olika moment och lägga upp på YouTube, något han började med långt innan pandemin.

– Jag använder filmerna som ett integrerat inslag i min undervisning. Studenterna tittar på en film innan en föreläsning, vilket gör att de redan är på banan när de kommer. Andra gången de ser filmen är vid själva föreläsningen. Då får de en mer utvecklad version. Sen kan de förstås gå tillbaka och titta på filmen igen om de vill eller behöver.

Använde mentometer

Lars Filipssons bästa pluggtips

1) Jag har en kollega som brukar säga: ”Vie människor blir bra på det vi lägger ner tid på. Så vill vi bli bra på någonting så behöver vi hålla på med och lägga ner tid på det.”

2) Du lär dig medan du gör! Var inte rädd för att försöka lösa saker du inte har förstått ännu! I matematik ska du inte tänka att du börjar med att förstå någonting och sedan räknar du. Du måste göra det samtidigt, så att säga – räkna, förstå, förstå, räkna.

3) Jobba ihop! Hitta någon eller några att plugga ihop med. Räkna, jämför med varandra och diskutera. Att formulera något för någon annan lär du dig mycket av. Det är ju inte bara svaret som räknas – utan vägen dit är minst lika viktig.

Lars Filipsson var dessutom den första matematikläraren på KTH att använda att använda en elektronisk rösträknare med mentometer i undervisningen. Studenterna fick en uppgift de först fick lösa individuellt och svara genom att klicka på mentometern. Sedan fick de diskutera med varandra några minuter, jämföra vad de hade gjort och hur de har tänkt. Därefter fick de svara på samma fråga igen.

– När studenterna först svarar någonting själva och sedan diskuterar med andra, räknar igen, tänker och argumenterar och sedan svarar på frågan igen, där händer det någonting. Under de minuterna lär de sig otroligt mycket.

Själva mentometern har Lars Filipsson slutat att använda, det blev lite för bökigt, tycker han. Men metodiken där studenterna först får räkna och svara individuellt och sedan diskutera med varandra och så svara igen använder han fortfarande.

– Undervisning handlar ju inte bara om ämnet som sådant. Det handlar om de här människorna som på något sätt befinner sig i en situation och ska lära sig ämnet.

En bra atmosfär är viktigt

För att detta ska bli möjligt gäller det att bygga upp en tillåtande atmosfär, menar han – skapa trygghet i klassrummet eller föreläsningssalen och ingjuta en känsla hos studenterna att det kommer att fungera, att de kommer att klara studierna.

– Det är jätteviktigt! Inte bara i början av utbildningen, utan hela tiden.

Sedan är det kanske ändå extra viktigt i början, konstaterar han.

– Det gäller att inte lämna dem för mycket åt sitt öde när de pluggar själva. Jag brukar även diskutera studieteknik i mina föreläsningar, hur man gör för att lär sig ämnet på bästa sätt. Hur man ska tänka när man pluggar. Så att de gör rätt saker, även hemma. Så jag lägger mig i det lite grann.

Håkan Soold

Lars Filipsson

Ålder: 64 år.
Yrke: Universitetslektor i matematik på KTH.
Utbildning: Matematik och teoretisk filosofi på Stockholms universitet. Fil. dr. i matematik 1999 vid KTH på en avhandling inom Flera komplexa variabler.
Bor: I Bromma.
Familj: Hustru och tre vuxna söner.
Fritidsintressen: Spelar gitarr och är ute och vandrar i naturen.
Drivkrafter: ”Ofta är det en vilja att förstå någonting. Det kan vara att jag ser någonting när jag är ute och går i naturen och undrar ”Hur har det här gått till? Hur blev det så här?” Eller så är det någonting matematiskt: ”Vad är det som händer här?” ”Varför blir det så här?” Då tar jag ett papper och en penna och börjar tänka…”


 

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-03-09