Lärosätena tar helhetsgrepp om sitt klimatarbete

Den senaste IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel visar att takten i klimatomställningen måste öka drastiskt om uppvärmningen ska kunna hållas under två grader. För att nå de klimatmål som Sverige och andra länder har åtagit sig genom Paris-överenskommelsen krävs ungefär halverade utsläpp varje decennium.

Det kräver en snabb omställning av hela samhällsekonomin. Alla samhällssektorer påverkas. Universitet och högskolor har i denna process flera roller som ingår i kärnverksamheten och är viktigare än någonsin:

• ​Att forska om klimatförändringar – både om hur de ska kunna motverkas och om hur vi ska ställa om för att hantera dem. 
• Att utbilda medborgare och ledare som ska genomföra denna omställning.
• Att utveckla lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser, och även sänka deras halt i atmosfären, samt att delta i införandet av dessa lösningar. 
• Att sprida den kunskap som man tar fram.

För högskolesektorn som helhet är det dessa aktiviteter som har störst potential att göra väsentlig skillnad i klimatomställningen. De finns med i klimatramverket.

Men ramverket syftar också till att minska klimatpåverkan från lärosätenas egen verksamhet. Den kommer till stor del från tjänsteresor med flyg. Att minska dessa koldioxidutsläpp är en svår utmaning för lärosätena på grund av deras omfattande internationella utbyte. Därför behövs klimatramverket som ett viktigt gemensamt verktyg, och de anslutna universiteten och högskolorna kommer att träffas årligen för att hjälpa varandra med arbetet.

Initiativet till klimatramverket kommer från KTH och Chalmers.

– Eftersom det är så bråttom att minska utsläppen räcker inte enbart teknisk utveckling, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Även beteendeförändringar behövs. Det gäller förstås även oss på lärosätena. Bland annat för att vi utgör några av landets största arbetsplatser, och för att det är viktigt att vi visar att vi tar våra egna forskningsresultat om klimatförändringarna på allvar.

– Högskolesektorn har ett omfattande ansvar att utveckla kunskap om klimatfrågan och dess lösningar, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson. Att skjuta ansvaret vidare till kommande generationer duger inte. Därför måste vi nu agera på flera nivåer samtidigt.

Lärosäten som har anslutit sig till klimatramverket

• ​Beckmans Designhögskola
• Blekinge tekniska högskola
• Chalmers tekniska högskola
• Enskilda högskolan Stockholm
• Ersta Sköndal Bräcke högskola
• Försvarshögskolan
• Gymnastik- och idrottshögskolan
• Handelshögskolan i Stockholm
• Högskolan i Borås
• Högskolan Dalarna
• Högskolan i Gävle
• Högskolan i Halmstad
• Högskolan Kristianstad 
• Högskolan i Skövde
• Högskolan Väst
• Jönköping University
• Karlstads universitet
• Karolinska institutet
• Konstfack 
• Kungliga Konsthögskolan
• Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
• Kungliga Tekniska högskolan
• Linköpings universitet
• Linnéuniversitetet
• Luleå tekniska universitet
• Lunds universitet
• Malmö universitet
• Mittuniversitetet
• Mälardalens högskola
• Newmaninstitutet
• Röda korsets högskola
• Sophiahemmet Högskola
• Sveriges lantbruksuniversitet
• Södertörns högskola
• Umeå universitet
• Örebro universitet

Mer om klimatramverket

Klimatramverket beskriver hur universitet och högskolor bör förhålla sig till klimatomställningen. De anslutna lärosätena ser klimatet som en avgörande och prioriterad framtidsfråga, och åtar sig följande:

• Att fortsätta bidra till att samhället kan nå uppsatta mål genom utbildning, forskning och samverkan.
• Att minska sin egen klimatpåverkan, och att år 2030 ha genomfört åtgärder så att man ligger i linje med 1,5-gradersmålet.
• Att sätta upp långtgående mål för klimatarbetet och också avsätta resurser så att man kan nå dessa mål och göra uppföljningar.
• Att tydligt kommunicera sitt klimatarbete för att inspirera och sprida kunskap till andra aktörer och till samhällsmedborgare.

Klimatramverket ​är kopplat till en vägledning som beskriver ett antal nyckelområden för klimatpåverkan från högskolesektorn, och föreslår åtgärder för minskat klimatavtryck. Med hjälp av denna vägledning kommer varje lärosäte välja ut områden där man sätter upp mål och genomför åtgärder utifrån sina egna förutsättningar.

Mer om vad som krävs i klimatomställningen

Den senaste rapporten från den internationella klimatpanelen IPCC understryker allvaret i klimatförändringarna och att det är bråttom att hantera dem. Rapporten visar att redan en uppvärmning med 1,5 grader får allvarliga konsekvenser och att dessa ökar markant vid en uppvärmning med 2 grader. Samtidigt pekar de åtaganden som olika länder hittills har gjort mot en uppvärmning med minst 3 grader under detta århundrande och sedan fortsatt uppvärmning.

För att uppvärmningen ska kunna hållas under 2 grader, och med en strävan mot 1,5 grader i linje med åtagandena i Paris-överenskommelsen, krävs att de globala utsläppen minskar med cirka 50 procent per årtionde så att vi når klimatneutralitet runt mitten på detta århundrande och därefter uppnår negativa koldioxidutsläpp. För Sverige gäller motsvarande mål enligt landets klimatpolitiska ramverk. Om utsläppsminskningarna inte sker tillräckligt snabbt finns det risk att klimatsystemet passerar tröskelvärden och att temperaturökningen blir självförstärkande.

Mellan 2017 och 2018 ökade Sveriges utsläpp, och någon tydlig minskning har inte skett i Sverige sedan 2014.

Text: Jill Klackenberg

För mer information, kontakta:

Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling, KTH, 08-790 7318, goranfi@kth.se

Fredrik Hörstedt, vicerektor för nyttiggörande och ansvarig för hållbar utveckling, Chalmers, 031-772 43 22, fredrik.horstedt@chalmers.se