Regionala och kommunala strategier för coworkingföretag

Titel: Regionala och kommunala strategier för coworkingföretag
Ansvarig forskare: Hans Westlund
Motpart:  The Remote Lab
Finansiär: Länsförsäkringar ( Stiftelsen Länsförsäkringsgruppens Forsknings- & Utvecklingsfond )
Period: 2024-04-01-2025-09-30

Givet detta gjordes under våren 2023 en uppföljande studie på uppdrag av Tillväxtanalys som var specifikt inriktad på att kartlägga i vilken utsträckning CWS används av etablerade företag för att skapa filialer i andra städer. I den studien framkom att det är ett stort antal företag som använder CWS som landningsplatser när de utvidgar sin verksamhet utanför ursprungsorten. Det totala antalet nyetableringar via CWS i landet beräknades till drygt 900, med över 3000 anställda. Denna ”tysta” spridning av tillväxtföretag är dock i stort sett okänd för kommuner och regioner. Som ett nästa led i undersökningen av CWS:ers roll för lokal och regional tillväxt syftar detta projekt till att undersöka kommuners och regioners kännedom och eventuella samarbeten med CWS, och vilka strategier eller modeller kommuner och regioner utvecklat för att dra nytta av CWS som en del av det lokala tillväxtarbetet. I Sverige saknas systematisk kunskap om detta.

Med utgångspunkt i de båda studier som genomfördes på uppdrag av Tillväxtanalys vintern/våren 2022 och våren 2023 (Tillväxtanalys 2022 och 2023) syftar denna studie till att undersöka en av de mest centrala frågorna för accelererandet av CWS som aktörer inom regional tillväxt, nämligen kommuners och regioners kännedom och eventuella samarbeten med CWS och i vilken mån kommuner och regioner utvecklat strategier eller modeller för att dra nytta av CWS som en del av det lokala tillväxtsystemet. Som framgått av tidigare studier finns det avsevärda skillnader i hur kommuner/regioner alls känner till CWS; vissa gör det inte alls medan andra kommuner samarbetar och bygger relationer med CWS primärt i syfte att främja tillväxten och nyrekrytering av företag. Målet är att kartlägga omfattningen av dessa samarbeten och genom en induktiv ansats bygga en konceptuell modell för metoder, omfattning och resultat, givet ekonomisk-geografiska förutsättningar. Modellen syftar i sin tur till att forma en grund för policyåtgärder för nyttjande av CWS i lokal tillväxtpolitik.

Det finns en omfattande forskningslitteratur i andra länder kring hur regioner och kommuner har arbetat med konceptet coworking för att understödja innovation och näringslivsutveckling. I föregående studier har vi visat att företags beslut att öppna en filial på en ny ort primärt drivs av att rekrytera eller bibehålla kompetens, vilket i sig har direkt inverkan på den lokala ekonomin i termer av investeringar och skatteunderlag. I Frankrike, England och Italien finns flera exempel på att offentliga medel investeras i CWS för att stötta utvecklingen utanför storstäderna, både genom att upplåta lokaler (Reushke et al, 2021; Hölzel & de Vries, 2023) och låta offentligt anställda använda CWS (Scopelliti, 2017). I Australien finns liknande studier som har undersökt hur offentliga rum kan användas för coworking och funnit att detta kan stärka upplevelsen av community och sociala och kulturella band (Zhao et al, 2020), och i Polen har en analys av 287 städer visat hur bristen på offentligt stöd till viss del bromsar utveckling av delningsekonomi utanför storstäderna (Jonek-Kowalska & Wolniak, 2022)

Parallellt med detta pågår också inom fastighetsbranschen globalt en debatt i olika branschfora hur coworking kan vara en lösning på att få fastigheter att bli mer attraktiva för fler och vara ett sätt att bromsa uppsägningar av kontorslokaler. Dessa diskussioner stämmer också väl med resultaten från den första studien, där vi kunde visa att coworkingaktörer i Sverige bedriver sina verksamheter av flera olika skäl, där ett var att få svåruthyrda fastigheter att bära sina kostnader (Tillväxtanalys, 2022). Vogl & Micek (2022) har beskrivit hur fastigheter i rurala områden ökar sina kvadratmeterpriser när en coworkingaktör etablerar sig i ett nytt område, och givet den ökade motviljan till att pendla (Clifton & Reushke, 2022, Cushman & Wakefield, 2022) kan man anta att intresset för CWS utanför storstäderna kommer att öka, och att dessa kluster kan vara en tillgång för den regionala utvecklingen som helhet (Bednar & Danko, 2020).

De tidigare studierna (Tillväxtanalys 2022 och 2023) gav även indikationer på att CWS skiljer sig åt beträffande kommersiell målsättning visavi utvecklingsmål och sociala funktioner, vilket gör att de i olika utsträckning kombinerar byggande av kommersiella och sociala nätverk, både inom och utanför CWS. Resultaten i studie två visade också att det är individers kompetens och företags rekrytering som i första hand styr var ett företag etablerar sig, och att de då använder CWS som en landningsplats för den/de anställda som finns på en viss ort. Detta tyder på att CWS spelar en större roll för företagsetableringar och näringslivsutveckling i de kommuner de finns än vad tidigare har varit känt.

Ett begrepp som används alltmer inom forskningslitteraturen är ”entreprenöriella ekosystem” där lokala/regionala resurser, institutioner och nätverk antas spela avgörande roller för tillkomst och tillväxt av nya företag. Litteraturen har så här långt diskuterat entreprenöriella ekosystem i ett lokalt eller regionalt perspektiv, men i föregående studier har vi visat att CWS i Sverige kan fungera som entreprenöriella mikro-ekosystem för nylokaliseringar och deras tillväxt. En viktig frågeställning baserad på dessa resultat är hur dessa resultat kan förstås i ett större regionalpolitiskt utvecklingsperspektiv.