NORD-URB-EXP: Experiment och Lärande om Gaturum för en Rättvis Omställning till Bilfria Städer i Norden
Projektet NORD-URB-EXP utvecklar nya tankesätt kring användandet av urbana experiment som samhällsplaneringsprocess. En central utmaning i samband med nummer 11 av FN:s Globala mål för hållbar utveckling – Hållbara städer och samhällen – är att minska ojämlikheten och föroreningarna som orsakas av privatbilismen. Från ett utopiskt perspektiv innefattar detta en eventuell omställning till bilfria städer.
Projektet undersöker experimentella försök att omvandla gator och offentliga rum genom att ge mera plats åt människor och socialt umgänge, i stället för bilar, parkering och trafik. Det krävs mer kunskap om under vilka förhållanden och genom vilka processer som småskaliga, kortsiktiga experiment kan bidra till långsiktig samhällsförändring. Under COVID-19-pandemin framkom experiment med gaturum eller så kallad ’tactical urbanism’ som en framstående ny slags trafikpolitik, men innebörden av denna politik för beslutfattningsprocesser, maktutövande, och medborgarinflytande är ännu oklar. Genom att jämföra hur olika städer i Norden använder sig av experimentering som planeringsprocess kan nya insikter angående dessa frågor nås på ett effektivt sätt.
Målet med NORD-URB-EXP projektet är således att förstå hur processer för kunskapsproduktion och lärande mellan olika aktörer inom stadsplanering möjliggör att experiment får långsiktiga påverkningar och bidrar till en socialt rättvis omställning till bilfria städer, med nordiska städer som fallstudier. Projektet uppnår detta genom att konkret undersöka tre frågeställningar:
- Till vilken grad kan urbana experiment ses som ett paradigmskifte i förhållande till tidigare stadsplanering, och med vilka skillnader då det gäller statens roll, skalan som planeringsarbetet sker på, och de grupper med stadsbyggnadsexpertis som har mest inflytande?
- Vilka intressegrupper uppstår bland medborgare kring urbana experiment? Hur påverkar dessa grupper, i samverkan med planerare, konsulter och det civila samhället, slutsatserna som beslutsfattare drar i fråga om hur experimentet ”fungerar” och har lyckats eller inte, och således bestämmer om nya lösningar ska bli permanenta delar av stadsmiljön?
- Vilka spänningar finns mellan hur processerna där olika urbana aktörer tillsammans ”lär sig” av experiment med gaturum fungerar, och önskan att säkra en rättvis omställning till bilfria städer? Är realiteten och idealen kompatibla?
För att besvara dessa frågor tillämpar projektet olika metoder i tre faser. Fas I undersöker urbana experiment inom stadsplanering från ett historiskt perspektiv genom att analysera offentliga dokument som publicerats mellan ca. 1950 och 2022 i Helsingfors och Stockholm, för att få ett djupare perspektiv på om omvandlingen av gaturum som vi sett de senaste tio åren verkligen är en helt ny trend eller inte. Fas II undersöker nutida experiment med gaturum i Stockholm i större djup genom etnografi, vilket innebär att iaktta, samarbeta med och intervjua de personer som planerar och använder experimentella gaturum under en längre tid. Vi bjuder även in planerare och andra aktörer till workshops där de tillsammans med oss kartlägger vilken typ av expertis och kunskap som har inflytande på dessa experiment, inklusive reflektion om möjligheten att dra nytta av medborgarnas kunskaper. I fas III jämför vi våra forskningsresultat från städer i Sverige och Finland med andra nordiska och internationella forskare, för att få en bredare förståelse för vad städer gör lika och olika och kan lära sig av varandra.