"Vi är alla utvecklingsländer"

På initiativ av Global Development Hub, GDH, samarbetar studenter i Sverige och Afrika för att lösa lokalt förankrade hållbarhetsutmaningar.

– Globalt utvecklingsarbete av idag handlar om hållbar utveckling. Och det förutsätter globalt samarbete, säger Jesper Vasell, föreståndare för GDH.

KTH Global Development Hub startades för att initiera ett nytt sätt att arbeta med studentutbyte och global utveckling – utmaningsdriven utbildning.

Avsikten är att ingenjörsstudenter från olika länder tillsammans ska ge sig i kast med ett existerande problem i det land där kursen hålls och leverera ett förslag till lösning.
– Studenterna ska jobba med verkliga utmaningar, inte några studieobjekt, och komma med verkliga förslag på lösningar, förklarar Jesper Vasell.

Fyra partneruniversitet i afrikanska länder söder om Sahara är involverade i utbildningssatsningen och studentutbytet är dubbelriktat, afrikanska studenter kommer till Sverige och svenska studenter till Afrika.

Men kan verkligen svenska studenter i Afrika och afrikanska i Sverige bidra till att hitta lösningar på lokala utmaningar? De svenska studenter som kommer till Kenya eller Botswana vet ju inget om förhållandena där?
Just den okunskapen är en del av poängen, säger Jesper Vasell.

– De studenter som kommer till Stockholm från Kenya, och tvärtom, kommer att ställa helt andra frågor. Då får man också fram andra lösningar, bättre lösningar än i en grupp med enbart inhemska studenter.

Syftet med utmaningsdriven utbildning är dubbelt. Dels att kurserna i ett fruktbärande samarbete mellan inhemska och utländska studenter ska kunna resultera i innovativa lösningar.

Men också att utbilda studenterna till förändringsagenter, innovatörer med kapacitet att bidra till global utveckling med nya förtecken.

– Tidigare har global utveckling oftast beskrivits i termer av ekonomisk utveckling – utvecklingsländerna ska komma dit vi är, komma ikapp vår standard. Men det där stämmer ju inte längre. Idag måste global utveckling sikta på hållbar utveckling, säger Jesper Vasell.

Ja, utmaningarna som utvecklingsländerna står inför är fortfarande enorma. Men det är också de utmaningar som världens starkaste ekonomier måste ta itu med för att ställa om färdriktningen till hållbar utveckling.

Och när målet är ett hållbart samhälle är världens hög-industrialiserade länder inte modellen och västerländsk teknik inte alltid den ultimata lösningen påpekar Jesper Vasell.

– Vår energiförsörjning bygger till exempel på att vi alstrar energi på ett fåtal ställen och distribuerar den genom ett storskaligt tekniskt och kommersiellt system. När vi nu behöver ställa om till mer förnybar och delvis småskalig struktur kan förebilderna komma att utvecklas i utvecklingsländer.

Sedan starten i januari 2017 har studentutbytet genom Global Development Hub omfattat 20 studenter.
Sju svenska studenter har deltagit i projektkurser i Kenya och 13 studenter från partneruniversitet i Kenya, Tanzania och Botswana har kommit till Stockholm.

Att få igång utmaningsdrivna kurser vid partneruniversiteten har inte varit helt lätt. Idén bygger bland annat på att det ska finnas intressenter utanför universiteten som studenterna kan samarbeta med.

Och afrikanska universitet är i allmänhet inte vana vid att samverka med det omgivande samhället på det sätt som universitet i Sverige och många andra länder gör, konstaterar Jesper Vasell.

– Samtidigt är viljan att bidra till samhällsutvecklingen väldigt stor och alla tillfrågade universitet tände verkligen på alla cylindrar på idén.

Än så länge befinner sig den utmaningsdrivna utbildningen på de flesta håll i uppbyggnadsskedet med bland annat utbildning av lärarna.

Bland partneruniversiteten i Afrika är det hittills bara Strathmore University i Nairobi som kommit igång med utbildningen för studenterna.

– Men i början på nästa år kommer vi också att skicka några svenska studenter till University of Dar-es-Salaam i Tanzania.

De svenska studenterna i Kenya har bland annat arbetat med solenergi, och med it-utveckling för jordbruket.
En grupp tog även fram en samåkningsapp för persontransporter för Nairobis studenter.

En annan projektgrupp tog sig an uppgiften att förbättra förhållandena för grönsaksförsäljarna på Nairobis gatumarknader.

Hur skulle försäljarna till exempel kunna hålla överblivna grönsaker fräscha längre så att de slapp slänga så mycket?

I samråd med försäljarna kom studenterna fram till att ett vanligt kylskåp, oavsett hur litet det var och vilket drivmedel som användes, inte skulle fungera på marknaden.
Istället användes en traditionell metod från den kenyanska landsbygden.

– Där täcks väggarna i ett slags jordkällare med träkol som blöts ned. När vattnet avdunstar sänks temperaturen i utrymmet.

Enligt samma princip byggde studenterna med två lager hönsnät, träkol och några plastskynken ett fungerande kallförråd i en flyttbar låda.
En konstruktion som en försäljare också konstaterade att han skulle kunna bygga själv.

De afrikanska studenter som kommit till Stockholm har bland annat varit engagerade i projekt för att mäta och stärka stadens vattenkvalité och förbättra transportsystemet för pendlare.

Leungo Carol Motsilanyane och Lefentse Tlotlo Sorinyane från Botho University i Botswana har varit i Sverige sedan augusti i år.
De har båda en kandidatexamen i nätverkssäkerhet och datorteknik men deltar i olika projekt på KTH.

Leungo arbetar med ett Open Lab-projekt kring utbildning i hjärt-lungräddning för sjukvårdspersonal. Syftet är att ta reda på varför alla inte deltar i utbildningen och motivera fler att gå den.

Lefentse deltar i ett projekt kring en spårvagnslinje mellan Haninge och Tyresö.
Hans grupp undersöker hur det omgivande transportnätet ska anpassas för att anslutningen till och från spårvagnen ska bli så smidig som möjligt.

– Vi tittar på var och när bussarna ska ansluta och hur man kan underlätta för gående och cyklister att komma till spårvagnen, förklarar han.

Och jo, bekräftar de, visst förekommer liknande problem och frågeställningar i deras hemland, och visst skulle de lösningar de arbetar med här i modifierad form också kunna vara användbara i Botswana.
Just den tanken är central i Global Development Hubs arbete, påpekar Jesper Vasell.

– Det går inte att dela upp de utmaningar vi står inför i ”våra problem” och ”era problem” – de är gemensamma. Och ska vi klara av dem måste vi samverka.

– När det gäller att bygga hållbara samhällen är vi alla utvecklingsländer.
 

Text Ursula Stigzelius

Foto Susanne Kronholm

KTH Magazine 13 NOVEMBER, 2018