"Studenter vill ha väl förberedda lektioner"

– Det handlar om att tänka ut ett meningsfullt innehåll till studenterna, säger Björn Hedin, adjunkt vid avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign på KTH.

Sinnebilden av en duktig lärare är den som trollbinder sina åhörare och får dem att verkligen lyssna. Men det allra viktigaste är vad som händer före föreläsningen.

Hur har läraren förberett sig? Vilka uppgifter ska studenterna göra? Hur ska kursen kännas meningsfull och intressant för dem?

Björn Hedin har undervisat på KTH sedan 1998. I dag ägnar han hälften av sin tjänst till undervisning och hälften till forskning huvudsakligen inom teknikstött lärande.
– Jag tycker det är fantastiskt roligt att möta studenterna.

– Vi har förmånen här på KTH att verkligen få duktiga studenter, och jag tycker att det är en viktig del av arbetet att få förmedla kunskap. Annars är det lätt hänt både på KTH och i övriga universitetsvärlden att fokus ligger på forskning och att undervisningen blir ett nödvändigt ont, en extra börda för de anställda.

– Jag har hört en del säga rakt ut till studenterna att ”egentligen vill jag inte hålla i den här kursen, men jag måste”. Det är ju en väldigt dålig början, säger Björn Hedin.

2017 arbetade han deltid som en av KTH:s pedagogiska utvecklare.
Enkäter bland studenterna visade att en sak som snabbt fick dem att tappa motivationen var just bristande engagemang från lärarna.

"Det är bättre att studenter drivs av glädjen av att lyckas än rädslan av att misslyckas."
BJÖRN HEDIN

Läraren påverkar betydligt mer än vad han eller hon ofta tror.
– En annan faktor som demotiverade studenterna var det som Björn Hedin kallar dålig kurshygien: Salar som inte är bokade, labbuppgifter som inte lämnas ut i tid, dataprogram som inte är installerade i datorerna.

Det är sådant som bara ska fungera. Men gör det inte det så sjunker engagemanget hos studenterna.
– Sådant administrativt strul får dem att tappa sugen. Det finns en övertro att bara för att vi har duktiga studenter så kommer de att lära sig oavsett kurshygien och lärarens engagemang, men så är det inte. De kanske tar sig igenom kursen, men vad har de egentligen lärt sig?

När väl det administrativa är på plats och engagemanget finns hos läraren gäller det att få studenterna med sig.
Björn Hedin, som har vunnit flera pedagogiska priser, bland annat KTH:s pedagogiska pris 2008, har inspirerats från spelvärlden och brukar börja sina kurser med ”onboarding”.

Det gäller att få med alla studenter ombord.
– I spelvärlden gör man det genom att börja på en lätt nivå som gör att spelaren känner att han eller hon kommer in i spelet.

– Om jag till exempel håller en kurs i webbprogrammering så brukar jag börja med enkla labbuppgifter, så att alla känner att de kommer i gång. Det är bättre att de drivs av glädjen av att lyckas än rädslan av att misslyckas. Då blir de engagerade i kursen.

När alla är med på tåget ökar Björn Hedin svårighetsgraden successivt. Studenterna får ”levla upp” precis som i ett spel.
Det är viktigt att både studenter som har lätt för ämnet och de som har svårt för det får sina utmaningar och därför brukar han ha olika nivåer på samma kurs.

– Jag gör klart att för betyget E så räcker det med en viss miniminivå, för C så ska man göra vissa uppgifter och för A så krävs det ytterligare uppgifter. Jag har märkt att det är bättre att starta från noll, där E är noll, och jobba uppåt i stället för att utgå ifrån A och sedan dra av för allt som inte blev perfekt. Det blir mer positivt för studenterna.

Annars är Björn Hedin som varit med om flera olika betygssystem kritisk till dagens system.
– Det finns stor risk att det kan bli väldigt dåligt.

– Jag har sett flera exe mpel där studenterna tappar intresset att anstränga sig och prestera bra om de tidigt i kursen misslyckas med ett delmoment som gör att de inte längre kan få höga betyg. Eller också blir de besvikna när de åstadkommer A på alla delmoment men misslyckas på ett på slutet, och därmed får det lägre betyget.
– Det blir lätt att studenterna fokuserar på att bocka av en lång lista med deluppgifter snarare än att fokusera på helheten. Det som ändå kan vara positivt är att man säkerställer att alla får en viss miniminivå av kunskap.

Men det blir som TV6:s slogan ”Hyfsat hög lägstanivå”. Ingen slinker igenom nätet, men det stimulerar inte heller de allra duktigaste studenterna.

"Jag har märkt att det är bättre att starta från noll, där E är noll, och jobba uppåt i stället för att utgå ifrån A och sedan dra av för allt som inte blev perfekt."
BJÖRN HEDIN

Björn Hedin menar att läraren borde få större frihet av att få göra en samlad bedömning av vad studenterna kan, i stället för att stirra sig blind på vissa delmoment.

– Nu mäts och kvantifieras allt. Samtidigt finns det studenter som vet vad som krävs för att de ska få A på alla delmoment. men som egentligen inte har lärt sig någonting. För mig räcker det ofta att prata fem minuter enskilt med varje student så vet jag vilka som faktiskt kan det här, och vilka som inte kan.

Precis som lärarna skulle behöva mer flexibilitet så menar Björn Hedin att kurserna också skulle behöva vara mer flexibla. I nuläget bestäms kurserna flera år i förväg.

Undvik tentahets genom att skapa delmål

– Nu sitter vi och tar fram exakt vad studenterna ska läsa från hösten 2019 till våren 2022. Under den tiden hinner det hända mycket inom vårt område som innebär att vi skulle behöva göra förändringar. Men det är väldigt svårt att förändra i efterhand.

Hur undviker man då tenta-hets och stresspåslag bland studenterna?
Enligt Björn Hedin handlar det åtminstone delvis om att undvika prokrastinering, att skjuta upp saker.

– När jag själv studerade datateknik på KTH hade vi en stor tenta i slutet av varje kursmoment. Då var risken att man inte gjorde så mycket förrän tentan närmade sig.

– Nu försöker jag i stället arbeta med delmål, och låta studenterna lämna in uppgifter löpande. Då är de mer förberedda när tentan kommer och känner sig mindre stressade eftersom de redan har kommit i gång.

Studenter behöver inte komma till föreläsningarna

Just nu leder Björn Hedin en kurs i webbprogrammering där han i möjligaste mån har försökt att ”avskaffa sig själv”.

Han har spelat in alla föreläsningar, lagt ut alla labbuppgifter och när de ska vara inlämnade, och gett information om kurslitteratur. Det innebär att de studenter som inte vill komma till föreläsningarna inte behöver det.

– Många studenter har lätt för den här typen av ämnen och klarar att själva ta till sig nödvändig kunskap, och de kan genomföra i stort sett hela kursen på egen hand. De som kommer till lektionerna är de som tycker det är litet svårare, och eftersom det blir en mindre grupp så vågar de i högre utsträckning ta upp vad de behöver hjälp med. Det har visat sig fungera väldigt bra.

Kunskap och tillämpning kopplas ihop tidigit

Den andra kursen som Björn Hedin håller i är en program-integrerad kurs, där man efter avslutad kurs har ett utvärderingsmoment med studenter från olika årskurser.

– Det är bra, för då kan de äldre studenterna förklara för de yngre varför de kommer att ha nytta av viss kunskap längre fram i studierna.

Just att få studenterna att känna att de får meningsfull kunskap är viktigt när läraren förbereder kursen. Då är det bra att koppla ihop kunskapen med konkreta tillämpningsområden. Det gäller att läraren tar fram uppgifter som är meningsfulla och intressanta.

FAKTA BJÖRN HEDINPEDAGOGIK

Björn Hedins tips på vägen:
Så här lyckas du i din undervisning

• Var engagerad i ämnet.
• Förbered det administrativa så att allt fungerar.
• Förbered intressanta och meningsfulla uppgifter till studenterna.
• Börja på en lätt nivå och levla sedan upp svårighetsgraden.
• Utarbeta flera olika svårighetsgrader på kursen så att alla får en utmaning.
• Sätt upp delmål så att alla kommer i gång och sätter sig in i ämnet.
• Gör avbrott senast efter 20 minuter vid föreläsningarna genom att kasta ut en fråga eller be dem att diskutera något i mindre grupper. Annars tappar studenterna lätt fokus.
•  Lyssna på studenterna och visa att du verkligen vill förmedla kunskap.

KTH UTBILDAR FRAMTIDENS LÄRARE

KTH:s lärarutbildningar ger dig förutsättningarna att bli en inspirerande pedagog och kommunikatör både i skolan och i näringslivet.

Studentkåren: Satsa mer på pedagogiken

– Det blir roligare att lära sig från någon som har en genomtänkt pedagogisk idé.
– Man kan tvinga studenter att lära sig genom jättesvåra tentor. Eller så kan man stimulera dem till ett intresse som leder till kreativitet och innovation, säger Emma Ingo, kårordförande Tekniska Högskolans Studentkår, THS.

Text Ann-Katrin Öhman

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 12 SEPTEMBER, 2018