Så skapades mejeriindustrin

Rymdfarkoster, svävare och snabba fartyg. Det är sådant som vi i dagens moderna samhälle funderar över hur vi kan utveckla.
Men redan under sena 1800-talet och tidiga 1900-talet var det frågor som Gustaf de Laval nötte, till exempel när han tillsammans med sin unga son promenerade längs Strandvägen i Stockholm för att studera måsarnas flygteknik, och se om han den vägen kunde knäcka hemligheten bakom flygkraften.vBörje Isaksson och George Johansson beskriver i boken Svenska snilleblixtar Gustaf de Laval som långt före sin tid.
”Han tänkte sig – med några få blindspår – det moderna industri-Sverige, hundra år innan det hade formats.”

Uppvuxen i Dalarna tog Gustaf de Laval 1866 examen från mekanistlinjen på Teknologiska Institutet i Stockholm, föregångare till KTH.
Han hade det högsta avgångsbetyget av samtliga examinerade elever i sin årskull. Därpå doktorerade han i kemi vid Uppsala universitet.

Bilden av honom är mångfacetterad. Han beskrivs både som ett uppfinningsrikt geni och som excentrisk. Hans 92 patent och 37 företag visar att han var en driftig man.
Hans första företag skulle tillverka glasbuteljer utan blåsning. I stället skulle den smälta glasmassan formas med hjälp av ett slags centrifug. Men projektet misslyckades, bland annat på grund av fallande glaspriser.

Men redan här kom intresset för centrifugalkraften att synas, något som snart skulle återkomma i en av hans mest betydelsefulla uppfinningar – separatorn.
I boken Misslyckade genier berättar Torsten Gårdlund hur Gustaf de Laval fick vetskap om en tysk maskin för mjölskumning som nyligen uppfunnits.
Dess konstruktion byggde på centrifugalkraften och bestod av en roterande tunna som lämnade grädden flytande ovanpå mjölken så att den kunde skummas av.

– Centrifugalkraften verkar nog likadant i Sverige som i Tyskland, konstaterade de Laval.
Han åtog sig snabbt att praktiskt bevisa detta – ett utmärkande kännetecken för Gustaf de Laval var just att han ofta hade bråttom och snabbt ville både påbörja och avsluta projekt.

”Nästa morgon kunde han vid frukostbordetmeddela att han inte bara var på det klara med problemet utan också trodde sig kunna mekaniskt skilja grädden från mjölken så att den handskumning som alltjämt behövdes med Lefeldts metod skulle bortfalla”, skriver författarna.

Gustaf de Laval tog patent på separatorn 1878, och sedan gick det fort. När den började säljas året därpå såldes totalt 70 maskiner, varav 25 i Sverige.
År 1885 såldes 1 200 separatorer och 1896 levererade företaget Separator sin hundratusende maskin.

– Tidigare hällde man mjölken i fat och när grädden flutit upp skummade man av den för hand. Det tog någon dag eller två innan man kunde skumma och eftersom mjölken under den tiden var exponerad var hanteringen inte så hygienisk, förklarar Göran Sandström, agronom och styrelseordförande för Hamra gård.

AB Separator köpte Hamra gård redan 1894 och den är i dag en del av Delaval-koncernen.
Som en följd av den nya hanteringen av mjölken fick separatorn stor betydelse även för den framtida mejeriindustrin.

– I mitten på 1800-talet fanns ingen mejeriindustri utan mjölken hanterades i sin helhet på gårdarna. Det var först när separatorn utvecklades och hade blivit en väl fungerande teknisk apparat som mejerierna kom, säger Göran Sandström.

Mejeriindustrin är fortfarande en nyckelmarknad för separatorn, men den har också fått andra stora användningsområden.
– Man började tidigt experimentera för att använda den till andra saker än mjölk, till exempel att återvinna tjära med hjälp av den och i Norge för att rena fiskolja.

Än i dag använder man samma grundprincip som för den första separatorn. Tekniken används inom sjöfarten för att rena oljor på båtarna, och för att utvinna olja ur sand i Kanada utvecklades en särskild separator.

Gustaf de Lavals andra världsberömda uppfinning var ångturbinen, som används för att driva elgeneratorer.
Ångturbinen fungerar genom att vattenångans energi förvandlas till en mekanisk rotationsrörelse, som med hjälp av turbinens munstycken blåser vattenånga på hjulen som då börjar rotera.

De Laval intresserade sig för turbinen eftersom han ville utveckla en maskin för att kunna använda separatorn mer effektivt, berättar Anders Johnson i boken Gustaf de Laval ett rastlöst snille.
Men han var inte först med idén. Greken Heron hade redan 2000 år tidigare skissat på en ångturbin, och några år innan de Laval fick sitt patent hade ett fåtal andra turbiner tillverkats.

”Men dessa maskiner hade endast marginell betydelse och någon industriell turbintillverkning förekom inte.” I stället blev de Lavals konstruktion den första som ledde fram till industriell tillverkning.

De Laval beskrivs också som en självupptagenoch stökig man utan ekonomiskt sinne, detta trots att Anders Johnson i sin bok berättar hur han skötte sin manuella bokföring med ingenjörsmässigt pedantisk noggrannhet: ”Stora affärstransaktioner blandas med obetydliga småposter som ’hittat en 25-öring vid Slussen’.”
De Lavals dog utfattig. Dödsboet lämnade efter sig 973 kronor. Men hans livsverk fortsatte att blomstra och lever än i dag.

FAKTA

Geniet Gustaf de Laval och hans alster

Gustaf de Lavals innovation mjölkseparatorn blev starten på Sveriges organiserade mejeriindustri.
De Laval fick totalt 92 patent. Ett av dem var ett svävarfartyg, eller som Tekniska museet beskriver det: ”…en ny konstruktion för att minska motståndet i vattnet”.
Museet berättar hur det engelska företaget Westland Aircraft 1961 lanserade världens första svävare. Men när uppfinnarna ansökte om patent fick de problem. ”Gustaf de Laval hade beviljats ett patent på svävarfartyg i slutet av 1800-talet…”
Hamra gård i Tumba köptes 1894 av företaget Separator. Där skapade man bland annat ett försöksmejeri för att testa separatorer.
Dessutom ägnade man sig åt mjölkens mikrobiologi.
Den unga civilingenjören Christian Barthel, med examen från KTH, anställdes.
Han blev senare den första rektorn vid lantbrukshögskolan Ultuna, men därförinnan lät han bygga sig den bostad på Hamra gård (ritad av två arkitektkompisar från KTH-tiden) som numera är tjänstebostad åt chefen på Hamra gård.
– Det var en liten verksamhet, men inom mjölkens mikrobiologi var de pionjärer och deras försöksberättelser blev vällästa i Europa, säger Göran Sandström, agronom och styrelseordförande för Hamra gård. Företaget DeLaval driver fortfarande forsknings- och konferensverksamhet på Hamra gård.

Den misslyckade mjölkningsmaskinen

I slutet av 1800-talet presenterade Gustaf de Laval också en mjölkningsmaskin, men den gjordes bara i några få exemplar, varav en finns kvar på Hamra gårds museum.
– Tekniskt var han en enormt duktig person och från ingenjörssynpunkt var den fantastisk, men för korna var den katastrof, säger Göran Sandström och beskriver hur kons spene placerades mellan två klaffar som klämde ut mjölken. Mjölkningsmaskinen blev senare en stor produkt i företaget men den konstruerades tack vare en idé från en nyzeeländsk bondson om att efterlikna kalvens diande, och Gustaf de Laval var aldrig inblandad i den produkten.

Text Johanna Lundeberg

Foto DeLaval

KTH Magazine 28 OKTOBER, 2016