Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Så ska AI stoppa gängkriminaliteten bland unga

Porträtt av två forskare i gatumiljö
Forskarna Susanne Nilsson och Rob Comber ska med hjälp av en AI-driven databas få samhällsaktörer att samarbeta bättre och mer innovativt. (Foto: Anna Gullers)

Tema AI och människan

Publicerad 2024-10-01

KTH-forskare ska med AI:s hjälp ge sig in i kampen mot gängbrottligheten bland unga. Genom att samla och kombinera kunskap, kontakter och kompetens i en databas, ska de få fart på samarbetet mellan olika samhällsaktörer.

Om projektet

Koordinerande projektpart: Skyddsvärnet

Övriga samarbetspartners: Stadsmissionen, Initcia, Konkret, Nationella Operativa Avdelningen (NOA), Polismyndigheten, kommuner i olika delar av Sverige.

Kontaktpersoner KTH: Rob Comber  och Susanne Nilsson

Projektfakta: Projektet finansieras av Vinnova  och är en del i Vinnovas och AI Swedens Kraftsamling för AI i kommuner och civilsamhälle. Projektet startade i juni och löper under 18 månader.

Läs mer om Vinnovaprojektet

Vi kan rubrikerna vid det här laget; de gängkriminella rekryterar allt längre ner i åldrarna. Det är en dyster utveckling där det varken finns snabba eller enkla lösningar. Samtidigt är många aktörer involverade i arbetet; polis, skola, socialtjänst, civilsamhällesorganisationer, myndigheter som BRÅ, SIS, för att nämna några. Var för sig sitter de på erfarenheter och kunskaper som ska hindra unga att hamna i fel sammanhang.

Nu ska forskare på KTH dra sitt strå till stacken. Ett team ska tillsammans med en handfull andra aktörer ta fram en ny AI-baserad kunskapsbank, en digital superhjärna som samlar data och kunskap från alla delar av samhället och kombinerar insikter från bland annat polisrapporter, skolor, ungdomsprojekt och sociala myndigheter.

- Att få olika instanser att effektivt samarbeta och samordna aktiviteter är en utmaning idag. Det finns mycket kunskap, rapporter och forskning kring åtgärder som kan sättas in. Problemet är att de är spridda mellan olika aktörer och inte alltid helt enkla att ta till sig när man kommer från olika professioner eller organisationer, säger Susanne Nilsson, forskare inom innovationsledning och samverkan, och som leder projektet från KTH:s sida tillsammans med Rob Comber, universitetslektor och en expert på teknik för det civila samhället.

- Tanken är en plattform som ska underlätta samarbete över sektorsgränserna förklarar Rob Comber.

AI-verktyget ska kombinera olika perspektiv och resurser på ett sätt som inte gjorts tidigare. Dessutom kan det blotta mönster och samband som människor ofta missar.

När exempelvis en grupp med socionomer, lokalpolis och skolrepresentanter i en kommun ska hitta de bästa insatserna för ett barn ska de kunna ta hjälp av databasen genom att beskriva generellt vad som utmärker situationen och be om förslag på kombinationer av insatser. Med hjälp av tekniken bakom "Retrieval Augmented Generation" (RAG), hämtar och analyserar AI information från olika källor och genererar förslag.

- Målet är att hjälpa de lokala teamen att hitta och ta till sig information från olika källor. Och kanske inspirera till nytänk. Vi forskare ska även hjälpa till att utveckla och utvärdera nya arbetssätt tillsammans med användarna när olika organisationer börjar använda AI-verktyget.

Personuppgifter utmaning

Men det finns naturligtvis utmaningar. Säkerhetsfrågorna är centrala. Varje organisation som levererar data ansvarar för ”sin” information så att den både är aktuell och inte innehåller känsliga personuppgifter.

- Databasen behöver också klara av att det finns användare som kommer från olika professioner eller organisationer som ofta har olika språkbruk för samma sak. Det kan till exempel vara stor skillnad när man pratar om elever i stället för barn, eller om det är förskolor som pratar om barn eller om poliser som gör det. Det påverkar den information du vill ha och vad du får tillbaka från verktygen. Därför behövs det stöd när man ska prompta så att användarna verkligen får svar som är relevanta, säger Rob Comber.

Ytterligare en utmaning är att AI framkallar skepticism, menar Susanne Nilsson. Risker, möjligheter och begränsningar med tekniken kommer att diskuteras öppet och kontinuerligt med alla medverkande.

- Många är skeptiska till AI på olika sätt. I projektet lär vi oss tillsammans och det är en förmån att få utforska tekniken i en grupp med så olika kompetenser och perspektiv.

Och visst kan AI verka som en kylig teknisk lösning, men i detta projekt har den ett varmt hjärta med målet att skydda barn och unga.
 

Text: Anna Gullers

KTH i regeringens satsning:

”Ingenjörer är duktiga på smarta processer”

Regeringens satsning på en mer effektiv samverkansstruktur, Bob (barn och unga i organiserad brottslighet) ska hindra att barn och unga hamnar i grov kriminalitet. KTH-forskarna Susanne Nilsson, Jens Hemphälä och Jennie Björk har fått i uppdrag att tillsammans med Skandias stiftelse Idéer för livet stötta och underlätta samarbete mellan myndigheter, kommuner, civilsamhällesorganisationer och näringsliv.

– Det handlar om att få människor från olika sektorer att samarbeta. Här kan ingenjörskompetenser som att identifiera flöden och processer verkligen bidra, men även se hur system fungerar och hur man skapar förutsättningar för nya idéer och lösningar i tvärdisciplinära samarbeten, säger Susanne Nilsson.

Arbetet ska knyta samman ett stort antal aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Målet är att hitta nya effektiva processer och metoder som dessa kan arbeta kring. Idén kring den AI-styrda kunskapsdatabasen (artikel intill) är sprungen ur detta arbete.

I projektet arbetar KTH även med experter inom systemdesign och lärande, Förnyelselabbet och med experter i teamutveckling genom Konkret.

Läs mer på Regeringen.se

Läs mer på Ideerforlivet.se

Tema AI och människan

Hur kan AI bidra till människors liv och samhällets utveckling? Vilka är möjligheterna, utmaningarna och farhågorna? I en serie artiklar med artificiell intelligens och människan i fokus presenteras spännande forskning från KTH.

AI kan bli din nästa rekryterare

Havets oumbärliga minsting kartläggs

Neuromorfiska datorsystem utmanar AI-tekniken

Så kan fastigheters energianvändning minskas

"Otroligt verktyg men AI har inte alltid rätt"

Så ska AI stoppa gängkriminaliteten bland unga

AI-byggda mänskliga celler banar väg för framtidens biologi och hälsa

Enzymerna som kan minska utsläppen

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2024-10-01