Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Antikropp som kan behandla cancer

Porträtt
Möss som fick behandlingen hade förlängd överlevnad. Vid högre doser räddade behandlingen också mössen från cancer. (Foto: Uppsala universitet)
Publicerad 2024-11-12

Forskare vid KTH och Uppsala universitet har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer. Forskningsresultatet publiceras i en studie i Nature communications

Forskarna har utvecklat en unik typ av antikropp som både målsöker, levererar ett paket i form av ett läkemedel via själva antikroppen och samtidigt aktiverar immunsystemet för individanpassade immunterapibehandlingar.

De båda professorerna, Johan Rockberg  vid KTH och Sara Mangsbo, Uppsala universitet, som är studiens huvudförfattare har forskat på precisionsmedicin i nära 15 år. Nu kan de visa hur man med antikroppar kan påverka ett viktigt nyckelprotein, CD40, i immunförsvaret, och att deras antikroppsmetod fungerar som precisionsmedicin för cancer.

Läkemedlet styr om immunsystemet för att det ska hitta rätt och målsöka specifika mutationer och genförändringar som bara finns hos cancercellerna, så kallade neoantigen.

Forskningen visar att metoden ger aktivering av rätt typ av immunceller i mänskliga blodprover. Resultateten visar också att möss som får behandlingen förlänger överlevnaden och i högre doser räddas mössen från cancer.

Skräddarsydda precisionsläkemedel kan vara både kostsamma och ta tid att ta fram.

– Fördelen med vårt läkemedel är att det går lätt att tillverka i större skala men kan ändå med lätthet anpassas helt för patientens sjukdom eller specifika tumör. Både sett till produktionskostnad och den korta tid det tar att skräddarsy en peptid för en ny tumör ökar tillgängligheten och bör göra det snabbare för patienter att gå från diagnos till behandling, säger Johan Rockberg.

Målet med studien har varit att kunna etablera en mer flexibel, snabbare och säkrare behandling mot cancer än de som finns i dag. Studien har visat att metoden har potential att skräddarsys för varje patient och därigenom stärka immunförsvaret mot cancer.

Nästa steg är att tillverka läkemedelskandidaten för fortsatta säkerhetsstudier och därefter starta kliniska studier på människor.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2024-11-12