KTH:s nya studenter klarar matteproven bättre

Sandra Di Rocco är prefekt på Institutionen för matematik. Ursprungligen kommer hon från Italien, och 2003 flyttade hon till Sverige från USA. I samma veva visade Pisamätningar att svenska elevers kunskaper i matematik hade fallit under hela 2000-talet.
2012 fortsatte raset, men i år kom så glädjebeskedet att den negativa trenden var bruten och kurvan började gå uppåt igen.

– Vi ser samma utveckling på KTH. Eleverna som ska börja på KTH gör ett diagnostiskt prov i matematik. Det har varit samma frågor i 20 år och de senaste två åren ser vi att studenterna klarar provet bättre igen.
Det kan bero på flera saker.

De utdömda så kallade ”mellanleden” i uträkningar ställde till mycket bekymmer för barnen när de skulle börja lära sig matematik på lågstadiet.
Men 2011 kom en ny läroplan och nya läromedel som lade upp matematiken på ett nygammalt sätt med uppställningar.

Kanske är det resultaten av den som nu syns?
– Jag vet inte vad det beror på, men vi ser i alla fall en förändring.
Sandra Di Rocco har själv en dotter som går första året på gymnasiet och hon tycker att hon får en bra matematikundervisning.

– Det enda jag saknar är mer läxor. Matematik är ett språk och precis som med andra språk krävs det läxor för att träna samma sak om och om igen, säger hon.
– Egentligen behöver eleverna en läxa per dag.
Sandra Di Rocco citerar Ericssons vd Börje Ekholm, tidigare styrelseordförande på KTH: ”Numera ska man kunna tre språk: kinesiska, engelska och matematik.”

– Matematik är språket man behöver för att beskriva, modellera och förstå tekniken. Vi använder språket dessutom i fysik och ekonomi.
– I våra cirklar för gymnasieungdomar försöker vi sätta in matematiken i ett större sammanhang, på så sätt känns den mer relevant.

Cirklarna har funnits i 15 år. Varje år sätter två doktorander vid Institutionen för matematik under sommarlovet ihop ett kompendium som rör ett speciellt tema.
Tidigare år har teman handlat om exempelvis symmetri och fraktaler. I år är temat ”Vad är ett tal?”

När höstterminen startar drar cirklarna i gång och gymnasieeleverna kommer till KTH en kväll i månaden.
Varannan gång är det föreläsningar – först är det två timmars föreläsning av doktoranderna, och sedan blir det fika innan en gästföreläsare tar vid.
Varannan gång får eleverna lösa problem, och mellan kurstillfällena har de läxor baserade på kompendiet. Kursen ger som mest 100 gymnasiepoäng.

– Nu deltar 130 elever i cirkeln. Det är jätteroligt att den har blivit så populär, säger Sandra Di Rocco.
KTH har nu också ett samarbete med Stockholms universitet så vartannat år hålls kursen där och vartannat år på KTH.

Eleverna kommer från alla årskurserna i gymnasiet. Flera går så kallade ”mattespetsprogram” i Danderyd och på Norra Real, och är redan intresserade av matematik. Men det gäller att även entusiasmera de redan frälsta.

– Mycket av det vi använder i vår vardag bygger på matematik. Alla har vi en mobiltelefon, men få kanske vet att dagens smart-phones använder en matematisk ekvation som Maxwell kom på för mer än 150 år sedan…

– Och få vet att Googles sökmotor bygger på linjär algebra, som våra studenter lär sig den första terminen på KTH. Genom att berätta om sådana saker får matematiken en ny dimension, säger Sandra Di Rocco vidare.

I den senaste Pisamätningen har andelen högpresterande elever i Sverige ökat från 8 till 10 procent, men det anser hon är alldeles för få.
– Särskilt för ett teknikland som Sverige, där mycket av tillväxten har byggt på teknisk utveckling. Så 10 procent räcker inte.

Som en jämförelse var 35 procent av eleverna i Singapore högpresterande.
Sandra Di Rocco tror att det finns en kulturell syn på matematik som ”ett väldigt svårt ämne”. Den synen bekräftas av föräldrar som ofta säger ”Jag hade svårt för matematik i skolan”.

Synen bekräftas även av mattelärare som kanske gillar matematik, men som inte brinner tillräckligt mycket för ämnet och därmed inte kan entusiasmera barnen.
– Ta till exempel musik. Det är svårt att lära sig att läsa noter också, men det är inte är samma negativa syn på musik som ett ”omöjligt ämne”...

Sandra Di Rocco ser samma tendens i Italien, att matematik upplevs som svår och jobbig. Men där är det vanligare att kvinnor studerar matematik och sedan arbetar som matematiklärare på gymnasiet och universitetet.

– Akademin är inte en sådan mansdominerad värld som det är här. Att vara gymnasielärare är dessutom ett högstatusyrke i Italien på ett helt annat sätt än i Sverige.

Förutom att skapa engagemang genom matematik-cirkeln tar Institutionen för matematik emot prao-elever från årskurs åtta och nio under två veckor per termin.
– Vi hoppas att allt det här ska bidra till att fler elever får ett intresse för matematik.


Text Ann-Katrin Öhman

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 21 FEBRUARI, 2017