Hon banar väg för ingenjörsdrömmarna
Sara Sebelius är kemilärare på tekniskt basår. Hit kommer många studenter fast beslutna om ingenjörsstudier.
– De som går basåret är ofta väldigt motiverade. En avklarad examen innebär en reserverad plats i något av KTH:s ingenjörsprogram. Vilket program det blir avgörs av betygen.
När Sara Sebelius kom till KTH gjorde hon det med några års yrkeserfarenhet från bilindustrin bakom sig. För tio år sedan lämnade hon forskningen som varvats med undervisning på gymnasieskolor och övergick till en lärarroll på skolan för kemi, bioteknologi och hälsa, CBH. Ett par år senare utsågs hon till avdelningschef för kollegorna på tekniskt basår. Arbetskamraterna beskriver henne som ”väldigt engagerad och med ett inkluderande fokus i sin undervisning”.
– Min kurs är upplagd med både föreläsningar och laborationer i kemi. Det ser likadant ut i fysik.
Undervisning på svenska
I tekniskt basår, som riktar sig till studenter som gått samhällsvetenskaps/ekonomiprogram på gymnasiet, och där all undervisning sker på svenska, ingår även matematik. Studenterna tycker att kemikursen är rolig och att de lärt sig mycket efteråt, säger hon.
– Efter varje teoriavsnitt kommer en lab som brukar uppskattas. Kemi handlar om hur saker reagerar med varandra, och att först läsa om det och förstå reaktionerna som sker och sedan se det med egna ögon är roligt. Teorikunskaperna sätter sig verkligen.
Sara Sebelius har disputerat i organisk kemi, och berättar att hon är nyfiket lagd. Förutom att lära ut gillar hon att få frågor, vilket händer såväl efter lektioner som på raster. Att se glädjen hos studenter som valt bort naturvetenskap eller teknik på gymnasiet i tron att det skulle bli för svårt och sedan klarar tekniskt basår pekar hon ut som det bästa med jobbet.
Alerta studenter
Som pedagog försöker hon variera sig och nämner hur alerta studenterna är och då hon räknar exempel på tavlan får hon veta direkt om hon råkat skriva fel.
– Jag uppmuntrar det vilket motiverar dem. Jag delar också ut övningar där de får jobba i par eller fyra och fyra. En grupp får sedan förklara för en annan hur man löst uppgiften och vice versa.
Övningarna fungerar även som ett sätt för studenterna att lära känna varandra. ”Teambuildingdagen” i början av läsåret fyller samma funktion. Skolan kan de facto se hur god sammanhållning ger bättre studieresultat.
Studieteknik
– I övrigt trycker vi på att det är viktigt att lägga ned mycket tid på studierna och att gå på lektionerna. Studenterna kommer från olika bakgrunder och gymnasieskolor och är vana att plugga på olika sätt. I början har vi en föreläsning i studieteknik där man får tips om metoder och hur man kan tänka när man pluggar hemma.
För att fånga studenternas uppmärksamhet inleder hon ibland med ett tal som vid första anblicken verkar komplicerat.
– Då blir de fokuserade och tänker ”oj, det här kommer vi aldrig klara”. Jag ställer frågor och ger ledtrådar så att alla blir delaktiga i lösningen.
Öppen studiemiljö
Tillgängligheten i Flemingsberg är något Sara Sebelius ser som en stor fördel för alla som pluggar där.
– Huset var nybyggt när vi flyttade in 2016 och det har en öppen studiemiljö med många studieplatser. Det är lätt att komma i kontakt med lärarna om man jämför med KTH Campus. Här finns alla på samma plats som studenterna.
Basårets kurser liknar gymnasiets men med något högre nivå på tentorna för att uppnå E. För den som lägger ned rekommenderade 40 timmar i veckan och går på alla lektioner brukar det oftast gå vägen, förklarar hon.
Får du höra något om studenternas framtidsplaner?
– Inom mitt ämne kemi vill några forska fram nya läkemedel, och några tänker sig något inom rättsmedicin. Nyligen hade vi forskare på KTH Flemingsberg som skickade med instrument för att göra mätningar i tyngdlöshet under Marcus Wandts rymdresa. En sådan studiemiljö är spännande och inspirerande.
Text: Lars Öhman