Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

”Jobbet blev roligare när jag fick börja lära ut”

Anita Kullen står framför en bild på norrsken
Anita Kullen är en av få på sin institution som forskar på norrsken, något hon påbörjade efter sin doktorering 2003. ”Att vi nyligen såg det i Stockholm beror på solstormar som gör att norrsken syns på lägre latitud. Det inträffar bara tio gånger per år”.
Publicerad 2023-05-23

Hon gillar kombinationen forskning/undervisning och fick KTH:s pedagogiska pris 2020. För Anita Kullen, universitetslektor vid rymd- och plasmafysik, var yrkesvalet givet.
– Undervisning kan ge en kick. Det kan i och för sig forskning också men det händer mer sällan.

När hon började undervisa 2011 hamnade hon i hetluften direkt och blev både ansvarig för den nyinrättade kandidatexjobb-kursen och fri att utforma den. 

– Arbetet blev roligare då. Det är så kul att lära ut, yngre människor är entusiastiska och nyfikna. Plötsligt finns ett samspel och utbyte av tankar. Alla är här för att bli något och därför motiverade.

Anita Kullen  växte upp i en lärarfamilj i Tyskland, pappa var professor i geografi på en pedagogisk högskola. Hon undervisar på programmet för elektroteknik  vid EECS, Skolan för elektroteknik och datavetenskap. Elektronikområdet är väldigt brett och hon nämner hur alumner arbetar med exempelvis elnät, kraftverk eller AI.

Positiv feedback svarar hon på frågan om vad som är det bästa med jobbet och nu och då får hon höra studenter säga ”den bästa kursen jag läst på KTH”. Själv beskriver hon sig som den som ”pratar för snabbt men alltid är glad, intresserad, och ivrig”.

Anita Kullens 4 bästa pluggtips

1. Håll ut hela första året. Deppa inte ihop för att du fick näst sämsta betyg på första mattetentan. Det räcker att bara komma igenom.

2. Det tar ungefär ett år att förstå hur man hittar sitt sätt att plugga smartast och därför finns inget allmänt råd. Jag hade svårt att lyssna när föreläsaren förklarade kvantfysik. För mig var det bättre att kolla upp det han sade och plugga hemma i en bok. Andra lär sig bättre genom att lyssna på föreläsaren eller att jobba i grupp.

3. Gör en vettig tidsplanering och prioritering. Ja, det är väldigt svårt för man tycker allt är intressant och vill förstå allt på djupet. Men det hinner man inte, var taktisk och sortera för att klara dig igenom kurserna.

4. Ungefär en tredjedel klarar sig galant utan problem i början. Men för övriga som har det tufft kan det gå jättebra senare. Ge inte upp!

Hon leder kurser av mer allmänt hållen karaktär. I exempelvis ”Elektroteknikens betydelse för ett modernt samhälle” får studenterna ta ett steg tillbaka och reflektera kring hur elektroteknik påverkar samhälle och miljö.

”Hamnar i djup sömn”

Forskning ligger henne också varmt om hjärtat men hon ser en baksida av myntet.

– Framför allt som doktorand upplevde jag mig vara nästan inlåst i ett mörkt rum i flera månader för att fem år senare få en klapp på axeln och ett ”bra gjort”. Som lärare får jag feedback direkt. Är föreläsningen dålig märks det när flera hamnar i djup sömn.

Hon uppskattar svensk studiekultur och drar en jämförelse med Tyskland. Där krävdes tålamod för den som ville komma i kontakt med sina föreläsare.

– Du var en liten prick i en stor sal och fick boka ett möte månader i förväg för fem minuter med professorn. Här finns en öppenhet och snälla lärare. Vi utvärderar kurserna varje år och samlar in synpunkter från studenterna. Ofta gör vi förbättringar. Sedan finns även kunniga studievägledare att ta hjälp av.

Med adress till nya studenter ger Anita Kullen några goda råd på vägen. Hon menar att en del i onödan känner oro kring kommande yrkesval.

– Du har begåvningen för att komma in på en teknisk högskola. Försök göra det du gillar, tänk inte taktiskt. Är du duktig i matte, programmering eller fysik kommer du gå långt. Det finns så många jobb inom de områdena.

Hon konstaterar samtidigt att bara de främsta eleverna i sin åldersgrupp kommer in på KTH, något som för vissa innebär en svår omställning.

– Är du van vid att vara bäst i klassen kan det bli en chock att upptäcka hur alla andra är lika duktiga. Men stå ut och kämpa vidare, du kommer att klara det.

Inga låtsasprojekt

Som lärare förespråkar hon en blandning av inlärningsmetoder med tanke på hur olika individer reagerar.

– För kandidatexjobb är det bra att kopiera rapporter. Då ser studenterna hur andra har gjort och kan sedan strukturera egna rapporter på samma sätt. Välj inte låtsasprojekt för skrivbordslådan. Det är mer spännande och lärorikt att ta projekt där man jobbar på riktiga data och forskning.

Hon poängterar också vikten av en feedback-loop när läraren ger respons, att säga vad som kan förbättras. Vidare framhåller hon värdet av att förklara bakgrund och syfte med uppgifter.

– Som när studenter ska göra en etisk reflektion. Ger du bara en manual skriver de flesta av den och lär sig ingenting.

Text och foto: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )

FAKTA/Anita Kullen

Ålder: 52 år.
Yrke: Universitetslektor och nybliven avdelningschef vid Rymd- och Plasmafysik på KTH.
Utbildning: Studerade fysik på Universität Karlsruhe, i dag KIT.
Bor: Sollentuna, norr om Stockholm.
Familj: Gift och tre barn, den yngsta 17 år.
Fritidsintressen: Outdoor. Tycker om vildmarksresor. Åker gärna långfärdsskridskor på Norrviken, längdskidor, och paddlar kajak.
Drivkrafter: ”Jag kan vara lat men har vissa ambitioner som jag försöker dölja…man vill gärna vara bäst. Med forskningen kan jag ibland undra vad jag håller på med, men så kommer stunderna då jag upptäcker hur saker och ting hänger ihop. Det är hur kul som helst".

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-05-23