Förhindrar att droppslangen rycks ur
Tada Medical har utsetts till årets bubblare och ett svenskt patent är redan säkrat.
KTH-startupens första produkt är en lösning på ett av vårdens riskabla och kostsamma vardagsproblem – droppolyckor.
Ett vanligt problem på sjukhus och andra vårdinrättningar är att dropp rycks bort.
Till exempel genom att en droppslang råkar fastna någonstans, eller en omtöcknad patient sliter bort sitt dropp.
Närmare 10 procent av alla droppbehandlingar beräknas bli avbrutna i förtid genom den sortens olyckor.
Det innebär att livsviktig behandling kan försenas, att medicin och näringstillförsel går till spillo, och att infektionsrisken ökar.
– Dropp-olyckorna är också ett arbetsmiljöproblem, eftersom vårdpersonalen ofta utsätts för spill och risk för blodsmitta, påpekar Rebecca Bejhed, Tada Medicals tekniska chef.
Tada Medical startades av Katarina Hedbeck (Tadas vd, som är exportingenjör med en MBA), Rebecca Bejhed (som är civilingenjör och doktor i teknisk fysik), Christopher Blacker (läkare), och Hanna Andersson (industridesigner).
De fyra sammanfördes genom ett EU-projekt som satsade på team med blandad kompetens för att ”utveckla innovativ medicinteknik”.
Teamen fick börja med att under sex veckor följa arbetet på en klinik på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Konceptet i EU-projektet byggde på tanken att det kan vara svårt att se behov på sin egen arbetsplats, det behövs ögon utifrån, berättar Rebecca Bejhed.
Ett av de behov som identifierades var just att på något sätt komma tillrätta med skador och medicinförluster som orsakas av dropp-olyckor.
Olyckor som dessutom innebär stora kostnader för vården.
– Sett till hela världen beräknas de här olyckorna kosta 10 miljarder euro per år. När ett dropp ryckts loss måste idag hela droppet – kanyl, droppslang och påse med innehåll – kasseras på grund av infektionsrisken, förklarar Katarina Hedbeck.
Att förhindra den här typen av olyckor är svårt. De metoder som vanligtvis används; bland annat att förankra infusionsnålen med allt starkare plåster, eller att linda in den kroppsdel där nålen sitter i stora bandage, har visat sig vara ganska ineffektiva, konstaterar Rebecca Bejhed.
– Vi insåg att vi aldrig kommer att kunna trolla bort olyckorna så vi siktade in oss på att istället få bort konsekvenserna: skadeverkningarna.
Tadas svar på problemet blev säkerhetslösningen Thoor. Det är en koppling med två ventiler som ansluts mellan kanyl och droppslang.
Om droppslangen utsätts för ett kraftigt ryck öppnas kopplingen så att droppslangen lossnar från kanylen. Samtidigt stängs ventilerna, så öppningarna till slangen respektive kanylen försluts.
– På så sätt blir det inget spill, ingen medicinförlust och ingen risk för infektioner. Anslutningarna kan spritas av och kopplas ihop på nytt, förklarar Rebecca Bejhed.
Patienten besparas både smärtan när kanylen slits loss från kroppen och obehaget när en ny nål ska föras in.
Tada Medical har utsett till Årets bubblare 2018 av Business Challenge, och var ett av åtta finallag i European Health Catapult som hölls i Lodz i början av december 2018.
Tada Medical har fått ett svenskt patent, och nu hoppas grundarna att Thoor ska bli global standard. Fördelarna med Thoor är stora även från hållbarhetssynpunkt, påpekar Katarina Hedbeck.
– Genom att inte behöva slänga droppslangar och påsar skulle man kunna spara in 12 000 ton plast per år globalt. Plus att innehållet i påsarna ofta är skadliga för miljön.
Utseendemässigt ser Thoor inte särskilt märkvärdig ut – några plastbitar sammanfogade till en liten koppling. Riktigt så enkelt är det förstås inte. Bakom den till synes enkla produkten ligger ett gediget utvecklingsarbete med många testade prototyper.
Regelverket kring material för medicinsk användning är också stenhårt, vilket gör materialvalet till ett kapitel för sig.
– Det är svårt att få nya material godkända, så vi vill använda ett som redan är godkänt, och dessutom testa flera olika alternativ, förklarar Rebecca Bejhed.
Fördelen är att det inte går åt särskilt mycket material till varje Thoor-koppling.
– Bara två gram plast. Billigt och möjligt att massproducera, kommenterar Katarina Hedbeck.
Men tanken är inte att företaget Tada Medical ska producera och sälja Thoor, påpekar Rebecca Bejhed. Produktion och försäljning överlåts till ”något etablerat företag i branschen”.
EU-projektet som sammanförde Tadas grundare; Clinical Innovations Fellowship, bygger på ett koncept som ursprungligen hämtats från Stanford University i USA.
En bärande idé är att börja med en ordentlig behovsinventering för att undvika förhastade, slentrianmässiga lösningsförslag.
– Under observationsfasen fick vi bara inventera behoven, inte föreslå några lösningar. Att komma med lösningar direkt var no-no! Den regeln var nog svårast för oss ingenjörer, säger Katarina Hedbeck.
Uppenbarligen var ”skynda-långsamt-metoden” fruktbar. I samarbete med en panel från den utvalda kliniken utkristalliserade sig så småningom ett tiotal angelägna uppslag.
Flera klinikspecifika uppslag resulterade i uppskattade examensarbeten.
Förutom Thoor har Tada-teamet också arbetat vidare med ett annat projekt som på sikt kan bli intressant på världsmarknaden.
Scuba syftar till att utveckla alternativ kylteknik för att förebygga oral mukosit – det vill säga svåra inflammationer i munnen och halsen, som är vanliga biverkningar vid cancerbehandlingar.
Men den närmaste tiden är det Thoor som står i fokus.
I januari flyttar Tada Medical in hos företagsinkubatorn Sting, och nu gäller det att hitta investerare och EU-bidrag för att kunna ta ut Thoor på marknaden.
Text Ursula Stigzelius
Foto Håkan Lindgren
KTH Magazine 10 DECEMBER, 2018