Taxiutredning – var god dröj

Amy Rader Olsson smiter in till en av sina medarbetare och lånar ett passerkort för att komma in på sitt rum. Sitt eget har hon glömt för dagen. Hon har lovat KTH Magazine en lunchintervju mellan två möten, äter en lunchmacka, och pratar mellan tuggorna.

Amy Rader Olsson är avgående föreståndare vid Centrum för hållbart samhällsbyggande. Hon är också regeringens utredare av taxibranschen och har hamnat mitt i en mediastorm.
Hon nystar i den härva som består dels av den traditionella taxinäringen, dels den digitala taxitjänsten Uber.
– Det är en fördel att inte vara insyltad, att se problemet med fräscha ögon, säger hon.

Uber har dagarna före intervjun meddelat att de lägger ner sin tjänst Uber Pop just på grund av att Amy Rader Olssons utredning ännu inte blivit klar.
Amy Rader Olsson fnyser lite över utspelet och över att Uber anser att de sysslar med samåkning. Det gör de inte, menar hon.

– Uber utnyttjar det faktum att lagen är otydlig när det gäller att definiera vad som är samåkning. De begår inget lagbrott, men de bilförare som ställs inför domstol och fälls begår ett brott utan att de alltid förstår vad det handlar om, säger Amy Rader Olsson.

Det är problematiskt, menar hon, om man å ena sidan har en verksamhet, taxinäringen, där varje kilometer kontrolleras, och en liknande variant som inte kontrolleras alls.
– Det blir skevheter i konkurrensen här, säger Amy Rader Olsson på felfri svenska men med tydlig anglosaxisk accent.

Amerikanskan från Boston har alltså hamnat i en mycket aktuell svensk konfliktzon. Hennes uppdrag är inte bara att utreda taxibranschen för att undanröja svarttaxiverksamhet, vilken bör bekämpas. Hon ska även dra upp gränserna för vad som är samåkning, vilken bör uppmuntras. Där finns det tekniska lösningar som kan komma till användning.

– Vi har ännu inte bestämt hur samåkning ska definieras, men vi jobbar på det och första december blir vi klara, säger hon.

Svensk taxibransch är speciell, menar Amy Rader Olsson, i den bemärkelsen att när den avreglerades 1990 blev den en av de mest liberala i hela världen. Prissättningen blev fri, det blev låga trösklar för att kliva in som ny aktör.
Därefter har branschen återreglerats från det andra hållet.

Kilometrar och inkörda kronor kontrolleras allt hårdare. Allt för att inte skattepengar ska rinna mellan samhällets fingrar. Ska samåkning regleras på liknande sätt? Ska varje kilometer bokföras och om föraren tar en hundralapp för besväret, ska den beskattas?
Det får vi veta i december.  

– Det är som när du kokar spagetti och ska sila bort vattnet. Du vill ha så mycket spagetti kvar som möjligt men en finmaskigare sil kostar mer. Hur stora hål ska du ha i silen? Hur mycket spagetti ska kunna rinna igenom?  

Amy Rader Olsson växte upp på USA:s östkust som en ”academic brat”, för att använda Amys egna ord. Mamma var barnpsykolog med utbildning från Harvard och pappa ingenjör verksam vid Lincoln Laboratories och Massachusetts Institute of Technology.

Själv ägnade hon sina första studieår för att läsa historia och andra humanistiska ämnen.
– Det har format mig. Jag tror att det har skärpt mitt kritiska tänkande och möjligen också har det gjort att jag har lättare att förstå tvärvetenskap, säger Amy Rader Olsson när vi ses i hennes rum.

Hon tar en ordentlig tugga av lunchmackan. När hon tuggat klart fortsätter hon:
– Det gör också att jag vågar ta mig an frågor jag inte vet så mycket om. Det är samma samhällsanalytiska principer som kan användas i alla policysammanhang. Jag visste verkligen ingenting om taxibranschen när jag tog uppdraget som utredare, säger Amy Rader Olsson.

Det var också det beskedet hon fick från näringsministern när hon frågade: varför just hon?
– De sa att de ville ha någon som inte var insyltad som kunde stå fri från alla de intressen som finns i denna fråga. Men som hade gedigen policyanalytisk förmåga, säger Amy Rader Olsson.

Som ung hoppade hon runt en del. Jobbade med miljöbilar åt General Motors, tog sin master i statsvetenskap vid Berkeley i San Fransisco. Sysslade med reklam och hamnade på Wall Street Journals förstasida som General Motors första kvinnliga reklamchef. Fast hon varken hade underordnade eller sålde något.

Hon kom till Sverige via giftermål, disputerade vid KTH 2002 och har därefter rört sig fram och tillbaka mellan KTH och näringslivet. Från 2012 har hon arbetat med ABE-skolans Centrum för hållbar samhällsutveckling. Nu är hon på väg bort igen och ska leda ett stort forskningsprogram åt Vinnova.

Hon må vara en färgstark amerikanska, men hon befinner sig i det mest gråsvenska som existerar; det statliga utredningsväsendet.

Hur har det påverkat henne? Har det gjort henne mer gråsvensk?
– Nej, säger hon först spontant.
Sedan lägger hon pannan i högra handen och tänker en lång stund.

– Jo, på sätt och vis, säger hon sedan. I Sverige finns en lång tradition av konsensustänkande. En idé har inte legitimitet om inte alla inblandade, från alla olika hörn, har fått säga sitt. Man gör inga tvära kast utan bygger på det som finns. I amerikanskt samhällsliv är vi mer, vad ska jag säga, experimenterande. Vi släpper testballonger och är lite mer provokativa.

Lättast vore att föreslå fler regler för att stoppa oseriösa aktörer. Men som policyanalytiker bör man testa andra scenarier, menar Amy Rader Olsson, till exempel att släppa hela branschen fri från momsplikt och skattekontroll.
Åtminstone som tankeexperiment för att få syn på konkurrensfrågor och vilka samhällsintressen som är de viktigaste.

Det går kanske inte att reglera samåkningen för hårt om det ska bli något av den. Särskilt gäller det på landsorten där samåkning skulle kunna göra som mest nytta.
– Vi vet genom våra undersökningar att det är den sista biten av transporten som är mest kritisk. Det hjälper inte hur bra buss- eller tågtrafiken är om den inte funkar de tre sista kilometerna. Då tar man bilen ändå, säger Amy Rader Olsson.

FAKTA

Amy Rader Olsson

-Disputerade 2008 på KTH med en avhandling om samarbete vid infrastrukturprojekt.
-Därefter har hon ingått i flera sammanhang där frågor om infrastruktur, energi, social välfärd och transporter varit centrala.
-Amy Rader Olsson sitter även i Energimyndighetens utvecklingsnämnd och Trafikverkets Arkitekturråd.
 

Centrum för hållbar samhällsutveckling

-Öppnade 2010 som resultatet av en ansökan till ett forskningsprogram hos Mistra.
-Centret har en starkt tvärvetenskaplig prägel och huserar arkitekter, samhällsplanerare, fastighetsekonomer, trafiksystemvetare, mark- och vatteningenjörer, geovetare, filosofer, byggingenjörer och teknikhistoriker.
-Amy Rader Olsson har varit ledare för centret i cirka sex år, och den första januari 2016 efterträddes hon av den nya föreståndaren Mats Wilhelmsson.

Text Thomas Heldmark

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 17 AUGUSTI, 2016