Skogsbranschens transporter elektrifieras
Skogsbranschen har satt ett ambitiöst mål – att hälften av transporterna ska vara elektrifierade 2030. Hur ska det gå till? Det ska KTH:s forskare hjälpa till att besvara.
Skogsbruket står för nära 20 procent av Sveriges godstransporter på väg. Årligen utförs cirka två miljoner vägtransporter med dieselfordon, vilket resulterar i betydande koldioxidutsläpp*. Nu ska skogsbrukets vägtransporter elektrifieras. Det är en stor systemomställning för en hel bransch, som drivs av Skogforsk tillsammans med KTH, Scania och 18 andra projektpartners.
Det är många delar som behöver falla på plats för att nå i mål, inklusive frågor om el och laddning samt påverkan på förare och trafikplanering. Idag är det mest effektivt att hålla dieseldrivna fordon i rörelse så mycket som möjligt. Men med övergången till elektrifiering uppstår nya utmaningar såsom behovet av laddpauser, tillgång till el och förändrade beteenden hos förare.
– Laddning av timmerbilarna och transportplanering är två viktiga pusselbitar i det här stora projektet, säger Gunilla Ölundh Sandström , universitetslektor på KTH som fokuserar på affärsmodeller inom TREE. Vissa åkerier kommer plötsligt behöva bygga upp nya samarbeten med aktörer de tidigare inte haft kontakt med.
Trots en del hinder är branschen enig om att 50 procent av de nya lastbilar som skogsbruket köper år 2030 ska vara elektrifierade. På sju platser i Sverige samlas bland annat skogsbolag, transportföretag, teknikutvecklare och transportplanerare och bildar ”pilotsajter” där en eller flera elektriska fordon placeras.
Utveckla affärsmodeller
Dessa platser fungerar som nav för kunskapsbyggande, forskning och innovation inom fordonsteknik, el och laddning, transportplanering, affärsmodeller och systemförståelse. För att hela branschen ska kunna ställa om krävs stora förändringar både på system- och tekniknivå samt företags- och individnivå.
– Inom min forskargrupp på KTH har vi lång erfarenhet av att utveckla affärsmodeller och driva innovation. Om branschen inte hittar en lönsam modell för elektrifiering kommer det inte att lyckas, men viljan i projektet är stark, säger Gunilla Ölundh Sandström.
Hon har tillsammans med forskarkollegorna Jennie Björk och Johan Arekrans haft en workshop med projektets aktörer och ritat upp kartor över bolagens befintliga affärsprocesser samt identifierat hinder och brister. Framöver kommer de genomföra intervjuer och enkäter med transportplanerare, förare och skogsbolag.
Planering av rutter
– Ett problem som vi redan kan se är att skogstransporterna tidigare planerats utifrån ton-kilometer och rutter, säger Gunilla Ölundh Sandström. När fordonen ska laddas med el måste man veta hur lång tid laddningen tar, var ska man ladda, vad den kostar och hur länge den räcker även i 20 minusgrader.
Ruttplaneringen kommer behöva förändras, liksom affärslogiken som idag bygger på dieseldrift. Med ett öppet sinne menar forskarna att elektrifieringen kan leda till helt nya produktportföljer och arbetsmodeller för företagen. Vissa skogsbolag kanske till och med börjar producera el och använda el för sina skogsmaskiner när laddinfrastrukturen ändå är på plats.
KTH:s forskare upplever ett stort engagemang hos parterna i projektet.
– Många har ett miljötänk utöver det vanliga. De vill verkligen ställa om sina transporter, säger Jennie Björck.
Text: Ulrika Georgsson ( ulrikage@kth.se )
