Sverige första kontantlösa landet
Om 15 år kan våra sedlar och mynt i praktiken ha försvunnit helt – en stor bidragande orsak är den svenska innovationen Swish.
Sverige har stora möjligheter att bli ett av de första kontantlösa samhällena i världen, enligt KTH-docent Niklas Arvidssons forskning.
Han har i en ny rapport studerat det elektroniska, mobila betalsystemet Swish.
– Kontanter är fortfarande viktiga betalningsmedel på många länders marknader, men det gäller inte längre här i Sverige – vår användning av kontanter är liten, och den minskar snabbt, säger Niklas Arvidsson.
I dagsläget är värdet av sedlar och mynt i Sverige strax under 80 miljarder kronor i kontanter. För sex år sedan, 2009, var summan 106 miljarder, så beloppet har sjunkit snabbt.
– Och av dagens kontanter är det bara hälften, någonstans mellan 40 och 60 procent, som regelbundet cirkulerar, resten ligger hemma hos personer och i bankfack – och finns förstås i den svarta ekonomin.
En grundförutsättning för att vi ska få ett kontantlöst samhälle är att vi har hittat något som kan ersätta sedlar och mynt.
– För att bli ett kontantlöst samhälle måste alla människor kunna ta del av det nya betalsystemet, säger Niklas Arvidsson.
Särskilt svår beräknas omställningen bli för personer som är ovana vid datorer och mobiltelefoner, främst äldre människor, och särskilt på landsbygden.
En annan aspekt är att hemlösa personer och papperslösa immigranter i ett samhälle utan sedlar och mynt blir än mer utlämnade till myndigheternas system för att överleva.
– En utbredd användning av Swish skulle kunna ersätta sedlar och mynt helt, och därmed påskynda processen som kan göra Sverige till ett av de första kontantlösa samhällena i världen, säger Niklas Arvidsson.
Han har nyligen skrivit en Vinnovafinansierad rapport om framväxten av den nya tidens betalningssätt.
– Swish är som kontanter i det att det är en direktbetalning som kan utföras i realtid. Systemets främsta styrka är snabbheten och enkelheten i den unika lösningen.
Just nu används Swish främst för betalningar mellan privatpersoner. Men om systemet börjar användas i större skala och växa till att inkludera butikstransaktioner och e-handel, då kommer enligt Niklas Arvidsson sannolikt hela betalsystemets infrastruktur att behöva göras om.
– Redan idag håller Swish på att revolutionera hela vårt svenska nationella bankväsende, men kanske i ännu högre grad framöver, konstaterar han.
Svenska Swish och Bankgirot samarbetar med Riksbanken för att kunna genomföra transaktioner i realtid, vilket varit en kritisk faktor för att kunna använda Swish.
– Swish är en lysande idé, men att införa den internationellt är en utmaning, inte minst eftersom det tar lång tid att ändra även andra länders banksystem från grunden. Löser man den frågan är det inte omöjligt att en Swish-baserad bankrevolution även kan ske utomlands, säger Niklas Arvidsson.
I Sverige infördes tidigt elektroniska betaltjänster, som löner som betalas direkt till elektroniska bankkonton, bankomater, girosystemet, telefonbank och internetbank.
– Svenska banker är duktiga som tidiga användare av avancerade IT-system, och det har i kombination med en stark IT-sektor lett till flera konkurrenskraftiga finansiella tjänster. Framgångarna beror också på de svenska konsumenternas tradition att välkomna elektroniska betaltjänster, säger han vidare.
Dessutom har fackförbund i Sverige drivit på utvecklingen genom att vilja minska risken för rån i kontantintensiva branscher.
Svensk Handel går sedan länge ut med rekommendationer till butiker om slutna kassasystem.
– Flera bankkontor är redan till 100 procent digitaliserade och tar helt enkelt inte emot kontanter, säger Niklas Arvidsson.
– Hos de banker som hanterar sedlar och mynt måste kunden förklara var kontanterna kommer ifrån, enligt regelverk som ska hindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Om pengatransaktionen verkar misstänkt måste bankpersonalen göra en polisanmälan.
Sverige, Norge, Danmark och Finland ligger långt framme i den tekniska utvecklingen gällande pengahantering på världsmarknaden.
Svenska företag säljer avancerade betaltjänster till andra länder, och i Danmark växer liknande lösningar fram, men inte lika snabbt som här.
– En orsak är att vi i Sverige varit IT-mogna länge, och att företagsklimatet just nu är lockande för innovatörer i den här branschen.
Text Katarina Ahlfort
Foto Håkan Lindgren
KTH Magazine 02 OKTOBER, 2015