Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Spillvärme omvandlas till ren el

Publicerad 2015-12-21

50 procent av energin i världen är spillvärme som inte används. Stora industrier släpper ut varmt vatten rakt ner i havet. Genom Climeon Oceans teknik kan nu exempelvis industrier och fartyg producera sin egen el med restvärmen.

När civilingenjören Thomas Öström besökte Kina kunde han knappt andas på grund av luftföroreningarna.
Han tänkte att så här kan det inte fortsätta och hemma i Sverige började han fundera över vad han kunde göra åt klimatproblemen. Tillsammans med grannen kemisten Joachim Karthäuser kom han på lösningen – Climeon Ocean, som omvandlar spillvärme till ren el. Tanken är att ta vara på restvärmen från exempelvis industrier och motorer.
– Men våra planer hade aldrig blivit verklighet utan KTH, säger han.

Det är enkelt att lösa världens klimatproblem. Så enkelt att till och med Thomas Öströms femårige son kom på det en dag för några år sedan.
– Gör smutsig energi dyr och gör den rena energin billig, var hans förslag.
Men så fungerar inte världen, och de fossila bränslena fortsätter att användas och påverka klimatet.

För att slippa vänta på att politiker och ekonomiska makthavare gör något åt miljöproblemen bestämde sig Thomas Öström att ta saken i egna händer. Väckarklockan för honom blev ett besök i Peking 2006.
– Jag var där på en affärsresa. Smoggen låg tät över staden och det gick knappt att andas. Jag tänkte att så här kan det inte fortsätta.
När Thomas Öström kom hem igen började han läsa på allt han kunde komma över om förnyelsebar energi. Han började också prata med sin granne, kemisten Joachim Karthäuser, som också oroade sig över klimatförändringarna i världen.

De slog ihop sina kunskaper inom teknik och kemi och började skissa på en lösning tillsammans. Med barnens pennor ritade de på papper på Thomas bil eller med gatukritor på asfalten mellan husen.
– Det var jätteroligt för vi lärde verkligen känna varandra. Tidigare hade vi mest bara hejat och utbytt några ord i vardagen, berättar Thomas Öström.
När de hade skissat klart frågade de en vän som är fysiker om råd.
– Vi trodde att han skulle såga hela idén och då var vi beredda att slänga allt i papperskorgen. I stället tyckte han till vår förvåning att det var en jättebra lösning och ville gå in som delägare. Då gick vi vidare till Energimyndigheten.

Men Energimyndigheten hade svårt att bedöma om idén var något att satsa på utan lät professor Per Lundqvist vid Energiteknik på KTH fälla avgörandet.
– Han tyckte att vi skulle få chansen att göra tester och så småningom bygga en prototyp på KTH:s labb. Det är vi honom evigt tacksam för. Utan hans insats hade det inte funnits någon Climeon Ocean i dag.

Tanken är att ta vara på restvärmen från exempelvis industrier och motorer.
50 procent av energin i världen är spillvärme som inte används. Stora industrier släpper ut varmt vatten rakt ner i havet.
Thomas Öström och Joachim Karthäuser kom på att det varma vattnet i stället skulle kunna hetta upp en speciell hemlig bärarvätska som då förgasas.
– Vi testade 3 600 olika ämnen innan vi hittade rätt. Nu avslöjar vi inte vilken vi använder.

När vätskan kokas av skapas ett lågt tryck på 2 bar, ungefär lika lite lufttryck som i ett cykeldäck, på ena sidan av en turbin.
Andra sidan av turbinen har ett vakuumtryck, vakuumet skapas när bärarvätskan kyls ner med kallt vatten och sprejas ut. Trots det låga trycket drivs turbinen effektivt.
– Det är inte hur högt trycket är som avgör effekten utan tryck-kvoten, i det här fallet 2 bar delat i 0,3 bar. Det är skillnaden mellan det låga trycket på ena sidan och det näst intill obefintliga på andra sidan som ger en hög effekt, förklarar Thomas Öström.

Turbinen driver sedan en generator som producerar el. På så sätt kan exempelvis en industri producera sin egen el med restvärmen.
– Det fiffiga är att ju mer el fabriken behöver desto mer el producerar man, eftersom hög produktion ger mer restvärme. Om vattnet från spillvärmen är 90 grader kan man spara 10 procent av elförbrukningen.

Nu finns Climeon Ocean ute på marknaden. De första kunderna är SSAB i Borlänge och Viking Lines kryssningsfärja Viking Grace. Fartyget tar till vara på värmen som genereras av motorn och som annars bara skulle gå ut med avgaserna och som spillvatten i havet. Värmen omvandlas sedan till el på båten.
– Till en början testar vi med en modul som sparar 200 ton bränsle per år på fartyget. Men det går att sätta dit tre moduler, och då sparar man 600 ton bränsle, vilket minskar koldioxidutsläppen med 1500 ton per år. Det motsvarar 30 000 träd som ska växa i 30 år, säger Thomas Öström.

Eftersom trycket är så lågt kan systemet byggas med ytterst lite material. Maskinen är bara två gånger två meter stor. Mindre material betyder lägre kostnad.
– För till sist tror jag att det är pengarna som styr. Tyvärr är det sällan investeringar bara görs för miljöns skull. Men om företag ser att de kan tjäna pengar på vår maskin genom att kunna ta till vara på restvärmen och få ner elförbrukningen, så kommer de att investera i den.
– Därför var hela tiden målet att vi skulle skapa en kostnadseffektiv lösning som också är bra för miljön.

Varifrån kommer namnet Climeon Ocean?
– Jag hörde ett citat, det var någon som sa att det finns en hel ocean av energi som inte används, och det var den oceanen vi tänkte använda oss av.
Nu har Climeon AB 15 anställda, men under 2016 planeras antalet medarbetare att fördubblas. En nyemission i höst drog in 55 miljoner kronor till företaget.
– Det är underbart att så många tror på oss. Det var också stort när vi fick Frost and Sullivans utmärkelse Technology Innovation Award. Vi fick 9,2 av 10 i betyg för Climeon Ocean, berättar Thomas Öström.

I framtiden ser han fler möjligheter med den här tekniken. Genom att borra ett hål i marken på många ställen i världen kan man exempelvis komma åt varmvatten, som sedan kan användas till elproduktion för hela städer.
– För att lösa klimatproblemen behövs många pusselbitar, vår energilösning är en av dem.

FAKTA

Thomas Öström

Ålder: 42 år
Titel: Grundare och VD för Climeon
Bor: I Sollentuna
Familj: Fru och två barn som är 10 och 7 år
Bakgrund: Utbildade sig till civilingenjör vid Luleå tekniska universitet, och arbetade på Saab i Linköping och Mycronic i Täby. När han fick idén till Climeon Ocean tillsammans med sin granne Joachim Karthäuser sa han upp sig och startade Climeon AB 2011.
Fritidsintressen: Spelar golf
Utmärkelser: Fick Technology Innovation Award av det multinationella konsult- och analysföretaget Frost and Sullivan, som rankar Climeon Ocean som den ledande lösningen inom Marine Waste Heat Recovery. Blev National Champion for European Business Awards i Oslo i november.


Text Ann-Katrin Öhman

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 21 DECEMBER, 2015

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2015-12-21