Så underlättar uppkopplingen våra liv

Hur bra eller dåligt det uppkopplade samhället blir beror på hur väl vi bygger systemen.
– Vi ska komma ihåg att komplexiteten blir enorm, säger Karl-Henrik Johansson.
Tekniken finns redan. Utmaningen är nu att strukturera allt, göra systemen robusta, flexibla och effektiva.
Karl-Henrik Johansson talar om den snabba utvecklingen av internet som gör att mobiler, sjukhus, banker, trafiksystem – ja, nästan allt som innehåller teknik, kan koppas samman.

Det kan, i den bästa av världar, skapa en tillvaro utan bilköer, där läkaren kommer hem till oss när vi är sjuka och där tekniken är så enkel att vi inte märker att den finns.
En tillvaro där miljontals sensorer kommunicerar med varandra för att underlätta våra liv. I den bästa av världar, alltså – allt beror hur effektiva systemen blir.

– Först när vi förstår det uppkopplade samhället ur ett vetenskapligt perspektiv kan vi fullt ut dra nytta av det. Då får vi större möjligheter att anpassa tekniken till människan, istället för tvärtom, säger Karl Henrik Johansson som är professor i reglerteknik. Han utvecklar vetenskapliga teorier för att göra morgondagens teknik bättre och mer förutsägbar.
Karl Henrik Johansson och hans medarbetare har fått fem år och 25 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att vetenskapligt beskriva ”The interconnected society”.

Vi ses i hans arbetsrum på institutionen för reglerteknik. Karl Henrik har precis avslutat ett möte, hunnit småprata med sina kollegor i korridoren innan han slår sig ner på en stol och ger reportern en bakgrund.
Hans dialekt är införskaffad i småländska tätorten Ingelstad, där för övrigt Sveriges första sol-eldrivna bostadsområde byggdes, mitt i skogen.

Dagens teknik, förklarar han, har kommit från olika håll, med olika syften och oftast utan tanke på att kopplas ihop. Den har utvecklats evolutionärt. Vem tänkte att internet skulle ha mer än ett par hundra noder i början?
Problemet med en sådan utveckling är att det lätt uppstår buggar, ofullkomligheter. Hemsidor blockeras. Nätverk stockar igen. Datorer hänger sig. Det kan vi kanske stå ut med i vardagslag. Men inom sjukvården eller i trafiken – där måste systemen vara robusta.

– Då kan vi inte acceptera att tekniken bara fungerar ibland. Att ha en självkörande bil är kanske inget problem, men när merparten av all trafik är självkörande, och den blandas med enstaka fordon som inte är det – ja då står vi inför nya utmaningar, säger Karl Henrik Johansson.
Han hoppas att projektet ska ge forskargruppen en möjlighet att mejsla fram ett teoretiskt ramverk för det uppkopplade samhället. Det är ett brett upplagt projekt med forskare från olika ingenjörsdiscipliner. Det handlar om att titta framåt, långt framåt.

– Vi vill se vilken slags teknik vi använder, inte idag, utan om 50 år. Då kanske vi inte ens behöver sjukhus i den meningen vi talar om idag. Då kanske vi vårdas i hemmet, med hjälp av läkare och vårdare som kommer till oss. Vi bor kvar hemma längre på ålderns höst, förutsatt att det finns teknik som hjälper oss och som är lätt att använda.
När det gäller energi finns det stora möjligheter att skräddarsy system som är avsevärt mer energisnåla än idag.
Energieffektivitet är en av de stora potentiella vinsterna med det uppkopplade samhället. Men även där väntas systemen bli allt mer komplexa.

I dag är det rätt enkelt uppbyggt: några få stora elproducenter som försörjer miljontals konsumenter. Men när elen produceras i varje hushåll och det uppstår en handel med överskotts-el. Ja, genast ökar komplexiteten.
En sådan utveckling kan också innebära att företag eller myndigheter måste veta saker om oss användare. När trycker någon på en strömbrytare, när någon öppnar ett kylskåp eller vrider upp inomhusvärmen – allt detta kan komma att registreras. För att inte tala om hur, när och varit vi kör bil.
– Vi måste hitta sätt att anonymisera informationen. Precis som när man blurrar ansiktet i ett fotografi kan man ”blurra” digital information.

Ett sätt att greppa det uppkopplade samhället är att först utveckla beskrivande modeller som analyseras och även testas i experiment.
Karl Henrik Johansson tänker sig enkla beteendeexperiment för att förstå hur människor agerar tillsammans med annan teknik, med robotar och med varandra.
Allt i syfte att göra tekniken mer anpassad till människan.

I den sortens demonstrationer använder han gärna Virtual Reality.
– Vi ser Virtual Reality som ett verktyg som vi använder i våra experiment. Det ger en extra dimension och kan användas till att förklara abstrakta samband. Det här förstår ofta barn bättre än andra, säger Karl Henrik.
Han frågar gärna småbarn på dagis vad de anser om det uppkopplade samhället.
– Du skulle häpna över vilka bra svar man får, säger Karl Henrik Johansson.

FAKTA

The Interconnected Society

-Projektet - Engineering the Interconnected Society – Information, Control, Interaction - ska pågå i fem år och finansieras med 25,3 miljoner av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
-Forskarna ska: 1) utveckla ett teoretiskt ramverk för det uppkopplade samhället 
2) presentera verktyg för professionella och 3) demonstrera i experiment hur utvecklingen kan gå till.--Forskningsledare: Karl Henrik Johansson, professor i reglerteknik på KTH.


Text Thomas Heldmark

Foto Jann Lipka

KTH Magazine 21 JANUARI, 2016