Så här påverkar vi alla miljön

När utsläpp av växthusgaser redovisas med utgångspunkt från produktionen inom landet pekar Sveriges kurvor åt rätt håll. Sedan början av 1990-talet har utsläppen successivt minskat.
Utgår man istället från konsumtionen är utvecklingen inte lika entydig.
– Miljöpåverkan av det vi konsumerar som har producerats i Sverige minskar. Däremot är utsläppen av växthusgaser globalt av det vi köper in utifrån högre nu än på 1990-talet, konstaterar Viveka Palm.

Som exempel nämner hon uppvärmningen. I Sverige använder vi till stor del icke-fossila bränslen för uppvärmning av fastigheter – medan ett flertal importerade varor förmodligen har tillverkats i en lokal som värmts upp med kol eller olja.
-I Sverige har vi ju miljöskatter som styr bort från fossila bränslen, medan man i många andra länder subventionerar de bränslesorterna.

Sveriges ambition att minska den globala påverkan av svensk konsumtion är också bakgrunden till forskningsprogrammet PRINCE som Viveka Palm leder.
Uppdraget är att utveckla ett miljöekonomiskt uppföljningssystem för konsumtionen i Sverige. Ett system som kan erbjuda analyser baserade på relevanta och jämförbara siffror.

För miljön är inte en fråga om personlig moral utan ett gemensamt samhälleligt ansvar, betonar Viveka Palm.
– Det här är något vi måste göra tillsammans. Det viktiga är att skapa system som leder rätt, snarare än att det ska bli individens ansvar.

Samtidigt efterlyser Viveka Palm mer av personligt ansvarstagande på ett plan – i yrkeslivet.
-Fler måste inse att miljöansvaret är en del av deras arbete. Samhället i dag är så inriktat på specialisering att vissa områden blir underorganiserade, och miljön är ett sådant område.

I sina beräkningar använder PRINCE-gruppen nationalräkenskaperna, samma data som för att beräkna BNP-utvecklingen, med tillägg av uppgifter om import och miljödata från andra länder.
– Så kan vi också ta in hur konsumtionen påverkar miljön i ett makroperspektiv, förklarar Viveka Palm.

Projektet startade i våras och har inletts med en utvärdering av den statistik och de konsumtionsbaserade redovisningsmodeller som redan finns tillgängliga.
I nästa skede av forskningsprogrammet handlar det om att komma fram till vilken miljöpåverkan som orsakas av svensk konsumtion, och hur stor denna påverkan är.
Sedan gäller det också att klara ut vilka produkter som påverkar mest och var effekterna sker.

– Fast det är inte självklart att den smutsigaste varan alltid är den som belastar miljön mest, påpekar Viveka Palm. En del av belastningen beror på hur mycket en vara eller tjänst påverkar miljön, men belastningen beror också på hur mycket vi köper av varan eller tjänsten.
En förhållandevis oskyldig produkt som vi förbrukar dagligen kan alltså i det långa loppet vara en värre miljöbov än en ”miljö-rysare”, som kanske bara införskaffas eller används vartannat år.

Så i vilken ände ska man börja för att minska belastningarna på miljön?
-Man måste börja i alla ändar samtidigt tyvärr, för vi har ju inte jättegott om tid på oss. Men det som spelar stor roll är var någonstans det går åt mest olja. Transporter, mat och uppvärmning eller kylning är generellt sett det som påverkar miljön mest.

För egen del ser Viveka Palm sitt arbete som sin främsta insats för miljön.

För egen del ser Viveka Palm sitt arbete som sin främsta insats för miljön. Även om hon också lever tämligen klimatsmart, äter mycket vegetariskt, cyklar och åker tåg.
– Det är ganska lätt att vara miljövänlig när man bor i Stockholm. Här finns ett fjärrvärme-nät till exempel – och kollektivtrafik, man är inte hänvisad till att åka bil för att ta sig till jobbet.

Sveriges ambitioner på miljöområdet uttrycks bland annat i det så kallade generationsmålet som antagits av riksdagen:
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Ett ambitiöst mål men är det realistiskt?
– Det handlar kanske mer om en inriktning, något att sträva efter. Men jag tycker att det är bra att man sätter upp ambitiösa mål, vi vet ju att det behövs stora ansträngningar för att styra utvecklingen åt rätt håll. Och kan man sätta folk på månen borde man väl kunna fixa ett schysst energisystem?

FAKTA

Viveka Palm

Ålder: 52 år
Yrke: Vice avdelningschef på SCB och adjungerad professor i miljöekonomi och miljöstatistik på KTH
Utbildning: Teknisk fysik på KTH, disputerade 2002 i vattenvårdsteknik
Bor: Stockholms innerstad
Familj: Man och två tonårsbarn
Fritid: Friluftsliv, litteratur och musik
Bonusfakta: Gillar att prova på olika saker och har bland annat prövat flera olika instrument. Har fortfarande ett trumset stående hemma även om det mest är barnen som använder det nu. ”Trummor var jätteroligt, men fiolspelandet var en plågsam upplevelse.”

PRINCE-projektet

PRINCE (Policy-Relevant Indicators for Consumption and Environment) är ett treårigt projekt som syftar till att utveckla ett validerat system för uppföljning av miljöpåverkan från svensk konsumtion, både inom och utanför Sveriges gränser.


Text Ursula Stigzelius

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 21 SEPTEMBER, 2015