Nytt och noterat
Vem har fått vilka anslag? Vilka rön, resultat och forskare har uppmärksammats i omvärlden? Under vinjetten Nytt och noterat ges ett axplock av senaste nytt och händelser från KTH.
ERC-medel för ny mikroskopi
Ian Hoffecker, som forskar inom biokemi och biofysik vid KTH, är en av 23 unga forskare vid svenska lärosäten som fått ERC Starting Grants vid årets utlysning. Hoffecker får pengarna, 1,5 miljoner euro, för ett projekt inom life science. Målet är att utveckla metoder inom mikroskopi med hjälp av reaktioner mellan DNA-molekyler, sekvenseringsteknik och beräkningsalgoritmer istället för traditionella optiska instrument. Syftet är att kunna utforska aspekter av molekylärbiologi som har varit svåra att studera på grund av begränsningarna för optiska metoder. ERC Starting Grant från Europeiska forskningsrådet riktar sig till lovande forskare i början av sin karriär som stöd för att starta upp egna forskningsgrupper och utveckla innovativa projekt inom olika vetenskapliga områden.
Arkitektur mot växande klyftor
Forskare vid KTH Arkitekturskolan leder ett forskningsprojekt i Jämtland inom levande landsbygd. Tillsammans med partner från näringsliv, kommun och region har man fått tio miljoner kronor från Vinnova för ett projekt som ska motverka växande klyftor i livsvillkor mellan stad och landsbygd. Målet för projektet, som leds av Björn Hellström , arkitekt och adjungerad professor, är att samhället Duved ska utvecklas till en självförsörjande landsortsby och innovationsmotor, som visar vägen för hur lokalsamhällen kan fungera som förebilder för hållbara livsmiljöer.
Röntgen ger bättre koll på nanopartiklar
Ulrich Vogt , professor i tillämpad fysik, har fått åtta miljoner från Vetenskapsrådet för finansiering av ett tysk-svenskt samarbete inom röntgenavbildningsteknik. Forskarna ska utveckla ett stereo-röntgenmikroskop i syfte att visualisera kemiska nanopartiklar på ett bättre sätt. Uppgiften för KTH:s forskare inom projektet är att tillverka och designa särskilda linser, så kallad diffraktiv röntgenoptik, för mikroskopet. Den nya avbildningstekniken ska verifieras genom experiment i olika labb, bland annat vid MAX IV synkrotron i Lund.
Tanken är att tekniken kan användas både vetenskapligt och kommersiellt, exempelvis för nano-material inom energirelaterad vetenskap, nano-elektronik och solcellsteknologi. Forskningsprojektet, XStereoVision, finansieras även med tyska statliga medel, och ska pågå i fyra år.
Belönas för högciterad artikel
Sju forskare vid Mikro- och Nanosystem har fått utmärkelsen "Highly Cited Paper Award" för en artikel publicerad i Springer Nature-tidskriften Microsystems & Nanoengineering. Artikeln är en översyn av ett nytt fält inom sensor och elektroteknik, där forskarna kombinerar mikro- och nanomekaniska sensorer med konventionell transistorbaserad elektronik för att få fram nya mer kompakta enheter med en funktionalitet som tidigare inte varit möjlig. Bakom artikeln, Integrating MEMS and ICs (doi.org/10.1038/micronano.2015.5) står forskarna Andreas Fischer , Fredrik Forsberg , Martin Lapisa, Simon Bleiker , Göran Stemme , Niclas Roxhed och Frank Niklaus .
Studentpris för visioner om städer
Klara Berggren som nyligen avslutade sina studier på masterprogrammet Teknik och Hållbar utveckling, har tilldelats utmärkelsen Årets samhällsutvecklare. Hon belönas för en fallstudie om att skapa en framtidsvision för en svensk stad till år 2050. Studentpriset på 10 000 kronor delas ut av Sweco och Skanska och går till en ingenjörsstudent inom samhällsbyggnad eller annat relevant område och som brinner för en hållbar samhällsutveckling.
Text: Christer Gummeson