”Nu är vi inne i skärmåldern”

Theo Kanter kom till Sverige för 35 år sedan för att leva med sin svenska fru.
-Jag var färdig med min utbildning och fick ett intressant jobb på Ericsson.

Det var på den tiden när AXE-systemen erövrade världen. Theo Kanter arbetade med att testa dem och det var i det arbetet som han först kom i kontakt med AI, artificiell intelligens. Redan 1986 läste han en kurs i ämnet vid Linköpings universitet.

-AXE-systemen var komplexa och eftersom de var digitala kunde vi plötsligt låta telefonväxlarna göra annat än att bara koppla samtal, exempelvis stjärna och fyrkant. Men Ericsson ville inte störa marknaden med att låta dem ha för många nya funktioner. Så för att jag skulle kunna forska vidare började jag på ett av Telias forskningsbolag Infologics.

Sedan kom Telia och Ericsson överens om att utveckla en ny telekomplattform i bolaget Ellemtel. Där utvecklade Theo Kanter intelligenta funktioner för att styra teletrafiken. Han upptäckte att det gick att förena mobiltelefonsamtal med bild, ljud och internet.

Redan 1996 insåg han att sådana smarta telefoner skulle bli framtiden. Tillsammans med kollegor utvecklade han en prototyp med vilken man kunde surfa och prata samtidigt via mobilnätet.

-Men ingen var intresserad av att ta fram en sådan produkt. Ericsson tyckte att de redan hade en bra mobiltelefonmarknad. Dessutom var de rädda att operatörerna skulle reagera negativt om de inte längre kunde ta betalt per minut. Nätet var heller inte optimerat för att kunna använda internet från mobiltelefonen.

Motgångarna gjorde att Theo Kanter sökte sig till KTH och fortsatte med sin forskning där. 2001 lade han fram sin doktorsavhandling i datorkommunikation. Nu är han sedan några år tillbaka som professor i datavetenskap vid Stockholms universitet.
Han fortsätter sin forskning om att flytta ut den artificiella intelligensen närmare människor. Men nu sker det från internet till sensorer ute i samhället och på så sätt kopplas internet, människor, platser och saker ihop.

Just nu arbetar Theo Kanter med två EU-projekt. Ett som rör trafikflöden och ett annat som rör äldreomsorgen.
Han har själv en 90-årig mamma i Holland som han håller kontakt med via Skype.

-Hon är så pigg att hon klarar av att hantera både mobiltelefon och dator. Den åldrande befolkningen i Europa gör att det krävs mer resurser från samhället, samtidigt som det inte finns pengar till att ge de äldre den vård och omsorg som de behöver…

-Lösningen kan vara artificiell intelligens. En person kan bo hemma längre om sensorer larmar om han eller hon fallit på golvet, glömt att stänga av spisen eller ta sina mediciner. I vissa fall larmas formell vårdpersonal och i andra fall informell hjälp som anhöriga.

När det gäller trafikflöden kan människor genom AI få information om det bästa sättet att ta sig mellan punkt A och B med hänsyn till trafiksituationen, restiden och miljöpåverkan.

En person kan till exempel få reda på att han eller hon kan samåka till jobbet med en granne. Samtidigt optimerar den artificiella intelligensen hur alla beståndsdelar i systemet uppträder för att miljöpåverkan ska bli minimal.

Men är inte risken att vi får ett storebrorssamhälle som övervakar människor?
-Ja, den risken finns. Därför är det viktigt att vi utformar systemen så att de inte blir integritetskränkande med exempelvis kameror hemma hos äldre som filmar dem när de sover.

Blir inte människor ännu mer ensamma med den här tekniken? AI i stället för hemtjänsten?
-Det viktiga är att det finns människor inblandade. När larmet går att en äldre fallit ska en människa göra ett hembesök. Men visst förändrar tekniken vårt beteende. Nu är vi inne i skärmåldern där vi är mer närvarande framför skärmen än det som händer runt omkring oss. Men det är en övergående fas.

-Snart flyttar den artificiella intelligensen ut i samhället. I stället för att ta fram en väderrapport på mobilen och sedan gå och reglera värmen i huset, regleras värmen automatiskt. Det blir fler sensorer, smarta apparater och robotar som kommer att ta hand om vår vardag och det kommer att minska vår skärmtid.

FAKTA 

Namn: Theo Kanter
Ålder: 61 år
Titel: Professor i datavetenskap med inriktning mot distribuerade system vid Stockholms universitet.
Utbildning: Doktorerade i datorkommunikation vid KTH. Civilingenjörsexamen från Nederländerna.
Bor: I Rönninge utanför Stockholm.
Familj: Tre vuxna barn.
Fritidsintressen: Springa, cykla och styrketräna. Är gitarrist och spelar allt från klassiskt till elektriskt.
 

Text Ann-Katrin Öhman

Foto Stockholms universitet

KTH Magazine 21 SEPTEMBER, 2015