Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

När fakta blev för mycket föddes Loredge

Publicerad 2017-03-01

När Anna Abelin arbetade med sin doktorsavhandling tyckte hon att flera arbetsmoment var krångliga och gammelmodiga.
Det gav henne idén till Loredge: en plattform som förändrar hur kunskap byggs och delas.

Anna Abelin studerade bioteknik på KTH fram till 2007. Då åkte hon till USA och doktorerade vid Caltech i systembiologi.
– Jag tog fram en ny matematisk modell för gen-uttrycksanalys. I ett biologiskt prov kan man mäta alla gener i en cell. En del av dem samarbetar med varandra, andra inte och en del har avbrutit ett samarbete eller jobbar ihop på fel sätt.

Genernas samarbete, eller brist på det, kan ge upphov till olika sjukdomar som cancer, diabetes, fetma och Alzheimers.
– Genom min matematiska modell kunde jag upptäcka sådana här samarbeten.

Men under arbetets gång stötte Anna Abelin på samma problem som många andra som ska läsa in sig på ett ämne – hon ”drunknade” i information.
– Under en läsperiod plöjde jag igenom ungefär 100 artiklar. Det är ju jättesvårt att på ett strukturerat sätt samla information som sedan är lätt att hitta och gå tillbaka till.

– Först satt jag med papper och penna och antecknade, sedan försökte jag stämpla sidorna med olika symboler. Och till sist hade jag – som en galen seriemördare i en film – massor av urklipp på väggen. När väggen var full insåg jag att jag behövde sätta upp en artikel i mitten av den, och jag var tvungen att riva ner alltihop och börja om från början.

Anna Abelin tyckte inte att det fanns något modernt sätt att strukturera upp informationen som hon behövde till sin doktorsavhandling.
De digitala lösningarna ”härmade” egentligen bara det traditionella sättet med PDF-filer som lades i olika mappar på ett skrivbord.

Då föddes idén att skapa en plattform som hjälper studenter och forskare att bygga sin kunskap. När hon kom tillbaka till Sverige samlade hon ihop ett gäng och startade företaget Loredge.

– Två heltidsmedarbetare av fyra i företaget är KTH:are – förutom jag är det Mikael Lindahl, som har doktorerat vid KTH. Philipp Engelhard är från Tyskland och har en master i datavetenskap, och Per Ejeklint har 20 års erfarenhet av databranschen. Vi har också tagit in en hel del studenter som extraknäcker på Loredge.

I oktober 2015 flyttade de in i KTH:s för-inkubator. Nu ett år senare står företaget på egna ben på David Bagares gata i centrala Stockholm. Kontorshunden Ruff har också installerat sig.
Hittills är en testplattform av Loredge klar, som KTH-studenter får använda gratis och sedan komma med feedback på hur de tycker den fungerar. Under 2017 kommer den kompletta versionen att släppas.

I Loredge går det att läsa PDF-filer och parallellt göra anteckningar i ett anteckningsblock på datorn. Till varje anteckning länkas ett specifikt ställe i PDF-filen, så det är enkelt att gå tillbaka till ursprungstexten.
Det går att länka flera 100 PDF-filer till samma block. På så sätt samlas all relevant information från flera artiklar på samma ställe. I blocket kan man klistra in texter, skriva och rita.

Digitala post-it-lappar kan läggas in både i PDF-filen och i anteckningsblocket. Det finurliga är att det hela tiden går att lägga till nya anteckningar bredvid de gamla, eller sudda ut det som har blivit inaktuellt.
På så sätt är det lätt att uppdatera och friska upp minnet av något som man höll på med för tio år sedan.

Men inte nog med det. Flera personer kan arbeta i samma anteckningsblock samtidigt och se varandras anteckningar. Det underlättar inte minst vid grupparbeten.
– Då kan man sitta på varsitt håll och ändå arbeta tillsammans.

I en chatt kan användaren diskutera, antingen i en sluten grupp eller i ett öppet forum, kring en artikel.
För att slippa lägga ner tid på en artikel i onödan går det att se vad andra har tyckt varit intressant i den genom markeringar i en så kallad heat-mapp.

– Ibland är det svårt att veta om en artikel är intressant eller ens relevant i sammanhanget. En del abstracts är skrivna som en filmtrailer, så artikeln verkar mer spännande än den är i slutändan.
– Då kan det underlätta att få ta del av vad andra forskare och studenter har tyckt varit intressant med artikeln genom att skumma till de ställen som de har märkt ut i texten.

Det finns också både privata och publika ”whiteboards”; tavlor, där man kan rita upp vilka artiklar och anteckningar som är intressanta. Även där blir PDF-filerna direkt länkade för att man enkelt ska hitta tillbaka till källan.

– Om man är intresserad av en särskild forskare i ett speciellt ämne så går det att titta på hans eller hennes whiteboard för att se vilka artiklar som man borde läsa för att hitta informationen. Här kommer det också att finnas förslag på läslistor.

Men vill forskare dela med sig av sitt arbetsmaterial på det här sättet?
– Det beror på i vilket stadium i forskningen de befinner sig. När forskaren är klar och har publicerat sin artikel vill han eller hon nog gärna sprida kunskap.

– Men användarna måste göra ett aktivt val att exempelvis lägga ut något publikt på whiteboarden, eller att ta del av en chatt. I grunden är det här ett privat arbetsverktyg, inte ett socialt medium. Men om man vill kan man dela anteckningar, kommentarer och ”hilights”.

Kanske whiteboarden till sist blir som ett skyltfönster där man kan ”skryta” med sin forskning, ungefär som på Facebook?
– Det kan hända, men först och främst vill vi att studenter och forskare kan använda sig av Loredge för att underlätta sin egen inlärning och kunskapsbyggande. Eftersom vi alla lär oss på olika sätt blir det ett flexibelt verktyg där var och en kan plocka de delar han eller hon tycker är intressanta, säger Anna Abelin.

KTH Innovations för-inkubator riktar sig till innovativa och teknikbaserade projekt, där teamets kärna utgörs av forskare eller studenter vid KTH. Läs mer här.


Text Ann-Katrin Öhman

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 01 MARS, 2017

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2017-03-01