”Miljön på byggarbetsplatserna är på väg åt fel håll”
Byggbranschen uppmärksammas allt oftare som en högriskmiljö för grov brottslighet och illegal arbetskraft.
– För att lösa problemen krävs mer samarbete mellan myndigheter. Men idag hindras samarbetet av sekretessen mellan kommuner, polisen och andra statliga verk, säger KTH-docent Annika Vänje.
Sekretessen mellan olika myndigheter försvårar insynen i lagbrott på utsatta byggarbetsplatser runtom i Sverige.
Det konstaterar arbetsmiljöforskare
Annika Vänje
och Jan Ottosson, professor vid Uppsala universitet, i rapporten
”Kampen mot osund konkurrens – den olösta frågan om arbetsmarknadens parter och myndigheter i samverkan”
– Sekretessreglerna gör att Skatteverket exempelvis kan ha information om arbetstagare som Försäkringskassan inte får ta del av. Vi vill lyfta att sekretessproblemet måste ses över, säger Annika Vänje.
– Och dessutom behöver myndigheterna bättre IT-system och säkra tekniska lösningar för att enkelt kunna dela viktig information.
Som exempel nämner hon att uppdaterade personallistor på byggarbetsplatserna kan motverka att medarbetare ”ombeds att sjukskriva sig för att ändå jobba heltid” – ett sätt vissa arbetsgivare använder sig av för att få kostnadsfri arbetskraft.
– Vissa uppdrag ute på byggena är att betrakta som ren trafficking, alltså illegal arbetskraft som är nästan gratis för arbetsgivaren. Det är en form av människohandel, säger Annika Vänje.
Illegal arbetskraft
Ett stort problem i sammanhanget är att olika yrkesregler gäller för medarbetare från olika länder.
– Det är i dagsläget svårt att styra upp lönenivåerna och säkerheten på alla arbetsplatser i Sverige när byggbolag anlitar utländska underentreprenörer. Systemet behöver ses över för att skapa en sundare byggbransch, säger Annika Vänje.
– Regelverket behöver skärpas. Det är inte helt ovanligt att utländsk arbetskraft på svenska byggen varken får hyfsad lön eller en bostad som är rimlig – de får tränga ihop sig på små ytor. Många i byggbranschen kommer till Sverige för att arbeta baserat på falska löften.
Dessutom, säger hon vidare, skiljer sig synen på säkerhet mellan olika länder.
– I Sverige finns en viss nivå av säkerhet inbyggd i systemet och vår kultur. Säkerhetstänkandet är ofta helt annorlunda i andra europeiska länder, och då krockar kulturer på byggarbetsplatsen. I min tidigare forskning har medarbetarna själva sagt att det är ett svårt läge.
Språkförbistring och kommunikationsproblem mellan byggnadsarbetare är enligt Annika Vänje ett vanligt problem när arbetskraften har upphandlats i andra länder.
– Ofta står det i kontraktet att minst en person i arbetsgruppen ska vara engelskspråkig, för att kunna översätta. Men det löftet följs sällan, och då blir det kommunikationsproblem bland personalen.
Saknar samarbete med facket
I arbetet med rapporten förvånades forskarna också över hur lite parterna på arbetsmarknaden samarbetade med myndigheterna kring arbetsmiljö.
– I flera fall där vi frågade regionerna om det fackliga stödet visade det sig att facken inte självklart hade bjudits in till möten om osund konkurrens och riskfylld arbetsmiljö, säger Annika Vänje.
Hon poängterar att myndigheterna har mycket att vinna på att dela fackets kunskaper kring oetiska situationer på utsatta byggarbetsplatser.
– Problemet måste lyftas till statlig nivå. Arbetsmarknadsdepartementet borde ge regionerna i uppdrag att inkludera facken i arbetet mot osund konkurrens inom byggbranschen.
Katarina Ahlfort
Foto: Susanne Kronholm