Lärarrollen i en digital tid

I bibliotekets rotunda sitter en ung student. Hon är insvept i en filt med en svart stickad mössa över öronen. Hon äter på en bit choklad, djupt försjunken i sin dator. Hörlurarna är på. Ögonen rör sig över skärmen, lite nu och då klickar hon med pekfingret.
 
För en utomstående är det omöjligt att avgöra vad som pågår. Har hon ett grupparbete över Skype? Surfar hon på Facebook? Eller medverkar hon i en online-föreläsning? Hon kanske rentav deltar i en Mooc, en massive open on-line course, på något universitet i världen.

Det är så studier ser ut idag. Det är svårt att veta var de börjar och slutar och nästan all världens kunskap ryms i studentens ficka eller bakom skärmen.
Det förändrar konceptet att vara lärare. Denna nya lärarroll är Stefan Stenbom expert på.

– Vi befinner oss i en stor förändring i hur vi ser på utbildning. Den stora fördelen är att lärarna får syssla med lärande och inte bara förmedla information, vilket många är ganska trötta på, säger Stefan Stenbom när vi ses i biblioteket.

Stefan Stenbom handleder studenter som läser KTH:s kombinerade utbildning till civilingenjör och lärare. Han lotsar även andra lärare KTH genom den digitala djungeln.

Stefan Stenbom vill aktivera studenternas egen lust att lära. På fritiden är ungdomar fullt upptagna med att lära sig saker. De tränar skateboard, gör filmer på Youtube, spelar avancerade dataspel – de är uppslukade i komplicerade lärprocesser. Men den lusten kvävs lätt i en syrefattig föreläsningssal. Här måste man tänka nytt.

– Morgondagens lärarroll handlar fortfarande om att förmedla information, men lika mycket om att designa lärmiljöer, alltså situationer där studenternas lärande provoceras fram.

Facilitera är ett nyckelord i sammanhanget.
Det betyder enligt Stefan Stenbom att läraren gör allt det där som inte datorn kan göra:
Se var studenten befinner sig i sitt lärande, känna av studentens frustration och känsloläge,
göra träffsäkra interventioner. Kort sagt: Att vara där.

Och då inte nödvändigtvis vara där i fysisk mening. Närvaron kan rentav bli bättre när man möts över nätet, menar Stefan Stenbom. Dels mår samtalet ofta bra av några sekunders fundering innan svaret kommer. Dels tenderar själva skrivandet att fördjupa tankarna.

– Det händer rätt ofta att studenterna skickar iväg en fråga och därefter ett: ”behövs inte, jag kom på svaret”. Bara genom att skriva aktiveras tänkandet.

Själv kommer Stefan Stenbom från en traditionell lärarmiljö. Mamma var förskollärare och pappa rektor för grundskolan i småländska Lessebo.
Stefan Stenbom var på väg till Lund för att läsa teknisk fysik, men ändrade sig och började 2002 på den nystartade utbildningen till civilingenjör och lärare på KTH. Det var här han sedan disputerade i e-learning.

Hans starkaste gren, enligt honom själv, är att han förstår både ingenjörskonsten och den pedagogiska disciplinen.
– Att ena stunden läsa diskret matematik och nästa ägna sig åt pedagogiska teorier, betygsättning och allt annat som en pedagog är expert på.

Men vad är det för fel med den gamla föreläsningen, som använts i hundratals år?
Inget alls, menar Stefan Stenbom. Den kommer att finnas kvar, men den tar nya former. Stefan Stenbom talar om blended learning, där man tar det bästa av två världar. Han ger ett exempel:

– Studenterna får en uppgift att se en föreläsning på nätet. Sedan ses man i storsalen och diskuterar innehållet. Det är ett bättre sätt att använda tiden, säger han.

Skedmatningen av information sker inte under föreläsningen, den sköter studenten själv. Samlingarna ägnas åt analys och fördjupning. För vi lär oss av varandra, i en social kontext som det heter på fint språk. Det är en av Stefan Stenboms grundteser.

– Visst, vi lär oss också genom att läraren häller kunskapen i oss, som vatten i ett kärl. Men störst utveckling sker om vi får konstruera kunskapen själva, gärna i grupp.
Men gruppen kan som sagt vara utspridd.

Det kollaborativa lärandet sker ganska ofta i rent fysisk ensamhet. Precis som kvinnan på trappavsatsen som har suttit försjunken i sin dator under hela intervjun.

Denna ensamhet behöver lärarna förstå in på skinnet. När Stefan Stenbom handleder lärare på KTH sätter han dem ensamma framför en dator. Lektioner och andra möten sker ofta via Skype. Så att de förstår den känsla som studenten känner, när exempelvis tekniken krånglar.

För sju år sedan drog Stefan Stenbom igång Mattecoach på nätet, en satsning som lever på. Ungdomar kan chatta med mattestudenter varje vardagkväll. Det brukar vara ett par hundra ungdomar inne varje kväll, berättar han.

Och just matteundervisningen är ett känt problembarn för tekniska universitet. Matematikkunskaperna sägs sjunka, studenterna hoppar av i förtid av frustration. Samtidigt ställer en komplex omvärld krav på allt mer sofistikerad förståelse hos ingenjörerna av både teknik, samhälle och människa.

Stefan Stenbom menar att e-learning kommer att leda till bättre civilingenjörer, med bättre kunskaper och djupare förståelse.
– Det är utgångspunkten. Det gör det också definitivt mer intressant att vara lärare, säger Stefan Stenbom.

FAKTA

Stefan Stenbom

Ålder: 34 år
Aktuell/yrke: Universitetsadjunkt/studierektor
Lyckat e-learning-initiativ: För sju år sedan drog Stefan Stenbom igång Mattecoach på nätet, en satsning som lever på. Ungdomar kan chatta med mattestudenter varje vardagkväll. Det brukar vara ett par hundra ungdomar inne på Mattecoach varje kväll.
Hade svårast för i skolan: ”Matte, faktiskt. Under mellanstadiet hade jag stödundervisning i multiplikationstabellen. Det löste sig i högstadiet med bra lärare och är ett av skälen till att jag själv blev lärare.”
Okänd talang: ”Bra på motorsåg och traktor”.
 

PEDAGOGIK PÅ KTH
KTH ställer som krav att lärare som blir befordrade har tio veckors utbildning i högskolepedagogik.

Fem pedagogiska buzzwords, som lärare bör ha koll på enligt Stefan Stenbom

-Constructive Alignment
Teori som syftar till djupförståelse och analysförmåga och som utgår från att delarna i en kurs ska hänga ihop, från mål till bedömning och undervisning.

-Challenge-driven education
Utbildningsform som syftar till att förstå komplexa samhällsproblem och skapa lösningar på dem. Ofta är problemen konfliktuella; det finns inget givet rätt eller fel.

- Blended learning
Klassrummet flyttar ut på nätet. Men det kombineras med fysiska möten där analys och diskussioner sker. Praktiseras på KTH.

- Community of Inquiry
Att grupper av studenter, på egen hand eller under handledning av lärare, hjälper varandra till djupare förståelse av komplexa fenomen. Praktiseras på KTH.

- Learning/instructional design
En metodsamling som stöttar lärare att skapa nätbaserade kurser och att målen med kursen/lektionen uppnås. Praktiseras på KTH.

Text Thomas Heldmark

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 06 FEBRUARI, 2017