KTH med och delar på 11,7 miljoner euro till deep tech
Nu är det beslutat vilka forskningsprojekt som blivit tilldelade anslag inom ramen för EIC Pathfinder-programmet. KTH är hedrande nog med i fyra av dessa som sträcker sig från fusionsenergi till avancerad bioteknik.
I slutet av juli blev det klart. Fyra olika forskningsprojekt inom deep tech där KTH är med får tillsammans dela på 11,7 miljoner euro, motsvarande cirka 133 miljoner kronor.
– Det är oerhört hög konkurrens inom programmet, och det är en stor framgång att KTH beviljats fyra projekt. Vi är koordinator för tre av dem, och part i ett, säger Maria Gustafson, chef för avdelningen för forskningsstöd vid KTH.
Deep tech är ett begrepp som beskriver organisationer - ofta uppstartsföretaget - som arbetar med forskningstung och omvälvande teknik i dess linda. Bland exemplen finns nya former av halvledare, artificiell intelligens och inte minst redan omskrivna fusionsenergi. Begreppets innebörd kan också definieras av vad det inte är, som olika former av hård- och mjukvara med fokus på slutkonsumenten, exempelvis olika appar.
Obegränsad tillgång hållbar energi
Forskningsprojekt nummer ett att få pengar är TauEB och ansvarig forskare vid KTH är Per Brunsell. Bakom det återfinns ett tvärvetenskapligt konsortium och målet är att kombinera KTH:s och de andra deltagarnas djupa kunskaper inom kärnfusion för att nå framsteg inom ämnesområdet. Anledningen är att kärnfusion skulle kunna ge mänskligheten en obegränsad tillgång till ren, säker och hållbar energi.
VOLUMINEX heter forskningsprojekt nummer två, och för det är ansvarar KTH-forskaren Ian Hoffecker. KTH och de andra deltagarna ska utforska 3D-biologisk avbildning och sekvensbaserad mikroskopi. Syftet är att överträffa dagens metoder för molekylär avbildning och spatial transkriptomik som är begränsade i kapacitet och prisvärdhet.
Utveckla radikalt nya konsertplattformar
Projekt nummer tre i ordningen heter 1MICRON och här är det Mats Danielsson vid KTH som är ansvarig forskare. Syftet med projektet är att överbrygga gapet i bildkvalitet mellan dagens digitala röntgendetektorer och histopatologi. De involverande parterna siktar på att utveckla en ny högupplösande sensor som kommer att göra faskontrastavbildning mer praktisk och effektiv, vilket kommer att öka kontrasten i den medicinska avbildningen. Dagens analyser tar veckor och när cancerceller hittas vid marginalen eller i portvaktskörtlar kallas patienten tillbaka för korrigerande kirurgi och behandlingen fördröjs, vilket minskar överlevnadschanserna.
Den stora utmaningen i projekt nummer fyra är att skapa grunden för ett paradigmskifte i hur musik framförs och upplevs. Carlo Fischione är ansvarig KTH-forskare och konsortiets arbete syftar till att få en djup förståelse av de framväxande behoven och problemen hos samtida musiker och publik via kollaborativa designaktiviteter och neurofysiologiska mätningar, samt nå ett tekniskt genombrott genom att utveckla radikalt nya konsertplattformar.
Forskningsarbetet kommer att sätta igång tidigast november 2024. I de tre första omskrivna forskningsprojekten ovan är KTH koordinator.
Text: Peter Asplund