KTH-forskning bakom den sexkantiga bordtennisracketen
Världens ögon riktades mot den sexkantiga bordtennisracketen när Truls Möregårdh slog sig fram till ett OS-silver 2024. Bakom initiativet till den nya designen står Andreas Zandrén, vd för Stiga Sports, som utvecklat racketen i samarbete med KTH-forskaren Mikael Karlsson.
– Eftersom jag själv har KTH-bakgrund ser jag det som naturligt att använda ingenjörskonst för att hitta bästa produktlösningen, säger Andreas Zandrén.
När civilingenjör Andreas Zandrén 2019 tillträdde som Stiga Sports vd hade han siktet inställt på produktutveckling.
– Innovativ förändring är min stora passion och jag ville skapa något nytt. En av de första frågorna jag ställde var varför pingisracketar har sett likadana ut sedan 1800-talet och om de egentligen måste ha en rund form.
För att testa nya designidéer behövdes vetenskaplig expertis och testutrustning.
– Jag kontaktade Mikael Karlsson, KTH-forskare i teknisk akustik, som startade ett forskningsprojekt för att mäta bland annat ljudfrekvenser och träffytor.
Tester pågick i två år, under sträng sekretess av patentskäl, och efter att ha analyserat ett 20-tal olika former hittades den ultimata lösningen.
– Det var en utmaning att kombinera racketens spelegenskaper med en attraktiv form, och Stigas formgivare Jörgen Lindström gjorde ett enastående jobb.
Mikael Karlsson, vilka var de huvudsakliga testmetoderna som användes av ditt forskarteam?
– Främst mätte vi vibrations-responsen i bordtennisrackens stommar. Vi gjorde en del beräkningar, men utförde framför allt experiment genom så kallad experimentell modalanalys. Det är en standardmetod som vi lär ut i våra kurser. Vi använde maskininlärningsmetoder för att koppla mätresultaten till de egenskaper som vi var intresserade av.
– Det intressanta för oss var att förstå och koppla testresultaten till hur användarna upplevde rackets egenskaper: hur “snabbt” är det, vilken återkoppling får du i handen när du träffar bollen, och var och hur stor är träffytan och “sweetspot”.
”Sweet spot” kallas den yta i racketens överkant där spelaren helst vill att bollen ska träffa. Och enligt testresultaten är det sexkantiga racket mindre känsligt än det klassiska runda pingisracket för var det träffar bollen, eftersom den samlade träffytan är 11 procent större.
Skulle samma testmetoder användas i dag, i liknande projekt?
– Ja, i den senaste framtagningen av femkantiga padel-racketar har vi gjort studier där vi mätt färre punkter med samma metod, berättar Mikael Karlsson.
Efter patentet på det sexkantiga bordtennisracket gick Stiga Sports och Andreas Zandrén vidare till att utveckla designen av padelracketar. Bland annat användes KTH:s laboratorium med vindtunnel för att mäta upp hur luftmotståndet påverkas av den kantiga formen.
– Testspelarna upplevde en fin förbättring i fart och kontroll och tyckte det nya racket skär lättare genom luften, säger Andreas Zandrén.
Har ni planer på att vidareutveckla även tennis- och badmintonracketar framöver?
– Det är möjligt att vi går vidare med det. Det känns kul att vår produktutveckling redan nu på ett sätt har bidragit till folkhälsan. Racketsport är stort i Sverige, och nu engagerar sig allt fler, i alla åldrar, efter OS-framgångarna. Det känns fantastiskt att se engagemanget främst hos barn och ungdomar, och en stor vision är att få fler att röra på sig. Jag vill fortsätta det jobbet framöver.
– För att lyckas driva utvecklingen framåt behöver vi fler samarbeten mellan akademi och näringsliv, särskilt i ett litet land som Sverige. Att koppla ihop själva produktutvecklingen med forskning och vetenskap, det vinner hela samhället på.
Text:
Katarina Ahlfort
Foto: Stiga Sport, Privat