”Hyperloop utforskar det okända transportmedlet – vakuum”
Förutom de traditionella resesätten via väg, luft, räls och vatten finns snart ett femte alternativ: transporter i vakuum.
Konceptet Hyperloop innebär att höghastighetståg körs inuti i en tunnel där det råder nästintill vakuum.
Eftersom luftmotståndet är så litet i vakuum-förhållanden skulle tåget teoretiskt sett kunna uppnå hastigheter på hela 1 200 kilometer i timmen.
Idén till Hyperloop-konceptet lanserades 2013 av Elon Musk (Tesla Motors och SpaceX Competitions grundare), och sedan dess har prototyper utvecklats på flera håll i världen.
– För ett år sedan, 2018, upptäckte jag att det inte fanns någon forskning alls gällande Hyperloop i Sverige – faktiskt inte i hela Skandinavien. Så jag startade KTH Hyperloop som ett litet forskningsprojekt nere i ITRL-labbet, berättar studenten Vivek Anand, 24 år.
Team ”KTH Hyperloop” består numera av närmare 40 engagerade deltagare ur olika discipliner.
Redan ett halvår efter projektstarten hade KTH Hyperloop utsetts till ett av de 50 bästa teamen av drygt 700 som deltog i SpaceX Hyperloop Pod Competition 2019 i Kalifornien. De fick en plats i semifinalen och fick åka till tävlingen för dela med sig av sina idéer till utveckling och ta del av andras forskningsrön.
– Inom tio års tid tror jag vi kommer att kunna genomföra transporter i en hastighet av minst 900 kilometer i timmen, säger Vivek Anand, ledare för KTH Hyperloop.
Vakuumtransporter, poängterar han, lär till en början gälla varutransporter.
– Det behövs sannolikt mycket längre tid till säkerhetsstudier innan vi kan börja transportera människor i Hyperloop. Men det långsiktiga målet är ändå att Hyperloop-tuber ska bli lika vanliga som tågräls.
En Hyperloop består av tre delar: ett chassi att färdas i (pod), en tub att färdas genom, och ett spår att färdas på (track).
Team KTH Hyperloop arbetar med att designa och konstruera en prototyp på chassit.
– I chassit ingår motorn, som är den viktigaste delen av konstruktionen, berättar Vivek Anand.
– Vi har enligt projektreglerna ett standardspår att förhålla oss till och anpassa vår konstruktion efter. Min vision är att vi snart ska ha byggt färdigt en 2,7 meter lång pod-prototyp.
Andra Hyperloop-team arbetar främst med lösningar där chassit förses med hjul, vilket enligt Vivek Anand kan ge en toppfart på cirka 500 kilometer i timmen.
KTH Hyperloop satsar från start på att uppnå en betydligt högre hastighet: 700 kilometer i timmen.
Farten blir möjlig genom en konstruktion som innebär tyngdlös levitation, i kombination med en propellerfunktion framåt.
Teamet designar chassit för spår som har elektromagnetisk kraft, förklarar Vivek Anand.
MTR Express
satsar på framtidens höghastighetståg och är i dagsläget huvudsponsor till KTH Hyperloop.
– Men att använda Hyperloop till transporter över världshaven är inte det primära målet. Först vill vi kunna skapa Hyperloop-transporter mellan huvudstäder i Europa, som kanske ligger cirka 200 mil från varandra. Det kommer inom ett decennium att vara fullt möjligt.
Text: Katarina Ahlfort