”Helt okej att inte alltid vara bäst”
Han var tekniknördig redan som barn och började bygga elektronik på mellanstadiet. I dag är Joakim Jaldén professor i signalbehandling på KTH.
– Jag vill vara bra på undervisning. Tycker man själv att det här är kul smittar det av sig.
Vägen var utstakad tidigt och efter avslutad civilingenjörsutbildning 2002 doktorerade Joakim Jaldén . Sedan 2009 undervisar han vid Skolan för elektroteknik och datavetenskap.
– Forskarkarriären drev mig att söka jobbet på KTH. Men jag har alltid tyckt att det är roligt att förklara och hjälpa folk att förstå saker.
I Sverige har signalbehandling haft stor inverkan på utvecklingen av mobiltelefonisystem och spelar i dag en viktig roll inom utvecklingen av medicinsk teknik.
– Forskningsområdet handlar om teknologin som exempelvis används i trådlösa hörlurar som cancellerar (tar ut) ljud. Jag disputerade inom telekommunikation men har svängt mot life science och har haft flera projekt inom databehandling för forskning inom life science-området. Lokalisering av aktiva immunförsvarsceller och DNA-sekvensering är några exempel.
Stort anställningsbehov
Framtidsutsikterna för yrket är goda och anställningsbehovet av civilingenjörer inom elektroteknik stort. Examinerade från KTH arbetar i dag i företag som Ericsson, ABB och Vattenfall.
Joakim Jaldén beskriver sig själv som starkt nyfikenhetsdriven och någon som går mycket på stundens motivation.
– Ger jag mig på ett forskningsproblem eller nya utbildningsprojekt kan jag ägna hur mycket tid som helst åt det. Men jag är sämre på att tröska på och har lätt att släppa saker jag tappat intresset för.
Som pedagog fokuserar han på att vara genomtänkt och blandar det som driver hans engagemang med att försöka tänka logiskt kring vad som leder till den bästa utbildningsinsatsen och använda det han lärt sig av i KTH:s pedagogiska kurser. Han testar gärna olika saker för att se studenternas gensvar.
Inga tvära kast
På frågan om hur han gör för att fånga studenternas uppmärksamhet svarar han spontant att ”man är på det här jobbet för att man tycker att det är roligt”. Att erbjuda en viss variation är bra, menar han, men det handlar inte om några tvära kast inom kurserna.
– Jag har jobbat med flippade klassrum i tio år, inspelade videos och konceptövningar och har investerat mycket tid i att lära mig arbetssättet. I dag är det vanligare men innan var det något som gjorde att min kurs stack ut. Inom kursen vill jag dock ha en stor koherens. När du kommer till en lärarledd aktivitet ska du känna igen strukturen.
Att komma till KTH kan innebära en svår omställning för den som är van vid att alltid ha varit bäst i klassen. Men Joakim Jaldén säger att "det är helt okej att inte alltid vara bäst".
Har du några pluggtips till nya studenter?
– Det är svårt att komma ifrån att man behöver sätta sig ner och ”göra” (läsa, tänka och arbeta med), det är ett måste. När jag började som lärare rekommenderade jag alltid att lägga mer tid på matematiken. Den tiden har du igen senare.
Vidare framhåller han vikten av att hitta en struktur du trivs med och som gör att du orkar.
– Jag tyckte själv som student att böckerna var bra och kunde läsa 10–12 timmar i sträck, likadant följande dag. Det passar långt ifrån alla, många drivs av att träffas i grupper och diskutera problem.
100 studenter
En del studenter kan känna oro för tillgängligheten. Kommer man kunna få egentid med sina lärare? Joakim Jaldén konstaterar att han har en kurs i årskurs 2 med 100 studenter och att det därför inte är praktiskt möjligt att vara tillgänglig ofta.
– Man kan inte förvänta sig att alla lärare är det för alla studenter, men däremot någon lärare för varje student. Det är ganska sällan en student hör av sig till mig men när det sker är jag såklart alltid tillgänglig.
FOTNOT: I ett flippat, omvänt, klassrum ger läraren webbaserade genomgångar som hemuppgift i stället för en vanlig föreläsning i klassrummet. Det frigör tid för mer aktivt arbete under den tid studenten träffar läraren.
Text & Foto: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )