”Framtidens läkemedel är ren ingenjörskonst”

– Jag kallar den tyst för att så få känner till den. Sju av åtta av världens största läkemedel kommersiellt sett är numera biologiska, säger Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH.
Nu bildas navet för den största satsningen på bioläkemedel i Sverige på Albanova.
Mathias Uhlén, som leder satsningen, är känd för sin förmåga att skapa innovationer och nya företag – hittills har varje forskningskrona som satsats på honom resulterat i fem kronor i exportinkomster.

Kostymen är blå och snygg och matchar den pojkaktiga blicken. Mathias Uhlén öppnar sitt rum på Albanova och ber oss kliva in.
Vanliga människor har enligt honom inte uppfattat att det skett en revolution i läkemedelsutvecklingen de senaste tio åren,
Det handlar alltså om morgondagens läkemedel. Det handlar också om ett av de största forskningsprojekten i svensk historia som Mathias Uhlén ska leda.

Stiftelsen Knut och Alice Wallenberg satsar 400 miljoner kronor, tillsammans med en handfull läkemedelsföretag. Staten skjuter lika mycket till i medel som ska fördelas i konkurrens.
Innan intervjun riktigt börjat går Mathias Uhlén fram till whiteboardtavlan och suddar ett parti där fem namn står skrivna med grön tuschpenna.
– Ja, det är den kommande styrelsen. Det är kanske bäst att de blir tillfrågade först innan det blir offentligt, säger Mathias Uhlén.
Så pass nytt är det.

Centret WCPR, Wallenberg Centre for Protein Research drog igång vid nyår och utgår från Albanova, med noder på SciLifeLab, Uppsala universitet och Chalmers. Omkring hundra personer kommer att arbeta med centrets forskning.
Mathias Uhlén har vid intervjun brutit upp från ett projektmöte med Astra Zeneca, som också deltar i satsningen.

Proteinbaserade bioläkemedel skiljer sig från traditionella läkemedel både i hur de verkar och hur de tillverkas.
Traditionella läkemedel handlar om kemi och mycket små molekyler som oftast binder eller hämmar ett protein – och vips försvinner huvudvärken.
Bioläkemedel är större molekyler som är gjorda utifrån kroppens egna proteiner. De intas oftast intravenöst och de är känsliga för störningar i tillverkningen.

Modern läkemedelsutveckling är därför till stora delar ingenjörsvetenskap. Det är fråga om att programmera celler, tillverka proteiner.
Men också att utveckla sensorer och reglerteknik. Att bygga cellfabriker som producerar proteinerna i större skala, och som sedan blir biologiska läkemedel.
– Det är sådana saker en medicinare har svårt för och som många aldrig skulle våga ge sig in i, säger Mathias Uhlén.

Just därför sker den intressanta läkemedelsutvecklingen idag på tekniska universitet, på MIT i USA, ETH Zürich. Och på KTH.
– KTH är bra på molekylärbiologi, proteiner och gener och sådant. Men också på att skala upp saker till storproduktion. Därför passar det väldigt bra att KTH blir värd för denna satsning.

Projektet ska även integrera KTH:s nya filial i Södertälje, där ett samarbete med Scania pågår. Man vill dra nytta av KTH:s långa erfarenhet av traditionell produktionsteknik och inlemma biologisk produktion.
– Det är särskilt lägligt eftersom Astra Zeneca placerade sin fabrik för bioproduktion där. Tillsammans får vi ett starkt nätverk med kompetens inom biologiska läkemedel.

– Om åtta år vill jag att vi ska ha ha tagit fram nya läkemedel som är långt gångna i kliniska prövningar, säger Mathias Uhlén.
Det han framförallt siktar in sig på är cancerläkemedel, samt läkemedel vid demenssjukdomar och mot hjärt- kärlsjukdomar.
Vi gör en liten rundvandring längs AlbaNovas enorma fönster där gränsen mellan inomhus och utomhus tycks suddas bort. Mathias Uhlén guidar oss bland rader av laboratorier där unga forskare är sysselsatta.

Tre nya proteiner ska tillverkas varje dag. Det är en svindlande hastighet, enligt Mathias Uhlén, som tillbringade hela sin avhandlingstid på 1980-talet med att tillverka en enda protein.
Om tre år ska alla proteiner som finns i blodet ha tillverkats.
– Tre nya om dagen: det är ”mind boggling”. Men efter några år har vi en ordentlig resurs att börja jobba med, säger Mathias Uhlén.

Totalt finns det 3100 proteiner i blodet.  Det vet Mathias för att han har själv räknat dem. I projektet The Human Protein Atlas ägnade han 12 år till att kartlägga alla våra proteiner i blodet.
Här och var sitter löpsedlar från dagstidningar över Mathias Uhléns proteinkartläggning, och han visar förtjust rubriken: Här är kartan över människan.

I Human Protein Atlas Project satsade Knut och Alice Wallenberg en miljard, så totalt har de stöttat Mathias Uhléns forskning med 1,5 miljarder under en 20-årsperiod.
Mathias Uhlén är medveten om att det är mycket pengar, men framhåller att det är viktigt att forskningen också ger resultat.

Han har räknat ut att varje krona han hittills fått i forskningsanslag har resulterat i fem kronor i exportinkomster för Sverige.
– Det är särskilt spännande eftersom så mycket av det vi gör är ren grundforskning. Det är roligt att bidra till svensk tillväxt, som är enormt beroende av export, säger Mathias Uhlén.
Och exporten är extremt innovationsdriven, enligt honom.

– I framtiden kommer medicin- och vårdbranschen att växa eftersom vi blir allt äldre över hela västvärlden. I det scenariot blir det ännu mer intressant att utveckla nya behandlingsformer och nya läkemedel, säger Mathias Uhlén.

FAKTA

Wallenberg Centre for Protein Research

Wallenberg Centre for Protein Research, WCPR, som startade vid årsskiftet ska utveckla proteiner och även bygga plattformar för cellfabriker för tillverkning av biologiska läkemedel.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar centret med 400 miljoner tillsammans med satsningar från läkemedelsindustrin. Det är därmed det största enskilda forskningsprojektet i Sverige någonsin.

WCPR huserar i Albanova vid KTH. Med i projektet finns även SciLifeLab, Chalmers och Uppsala universitet.
Även KTH:s filial i Södertälje ska involveras i projektet.

Chef för centret blir Mattias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH.

Arbetet på WCPR kommer att bygga vidare på satsningen Human Protein Atlas. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har redan finansierat den proteinkartläggningen med en miljard kronor.

WCPR har tre verksamhetsmål:

1) att göra nya proteiner
2) att skapa en storproduktion av proteinerna genom att bygga plattformar för nya cellfabriker, samt
3) att utveckla nya bioläkemedel.


Text Thomas Heldmark

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 23 MARS, 2016