Forskarutbildning i näringslivet

Publicerad 2015-10-09

I höstas startade en helt ny utbildning på KTH – en forskarutbildning som vänder sig till redan yrkesverksamma akademiker i näringslivet. Camilla Hjortling, energispecialist på Vattenfall är en av licentianderna. Tord af Klintberg är hennes handledare på KTH.

När Tord af Klintberg fick höra talas om den nya utbildningen var Camilla Hjortling en av de första han tänkte på som lämplig forskarstudent.
– Utbildningskonceptet innebär att personer som Camilla får möjlighet att forska inom områden de redan arbetar med och kan mycket om. Och jag hade samarbetat med Camilla tidigare, så jag visste att hon hade hög kompetens och fokus på att hitta lösningar, säger han.

För Camilla Hjortling var det lika självklart att nappa på erbjudandet.
– För mig personligen är det här en fantastisk möjlighet att på arbetstid få gräva ner mig i ett ämne som jag tycker är roligt och intressant. Men jag räknar ju också med att mina nya kunskaper ska bli till nytta för Vattenfall.

Camilla är en av 13 forskarstuderande i den pågående pilotomgången av PLEng (Professional Licentiate of Engineering).
Efter två till tre år kommer hon att kunna skriva in en ny merit i sitt CV – en licentiatexamen. Men det är inte det som motiverat henne till att ge sig i kast med utbildningen.
– Nej, det är kunskapen och intresset som är min drivkraft, inte mitt framtida CV. Och att få kunskapen i ett sammanhang, att det leder till en examen, är också intressant.

På Vattenfall arbetar Camilla Hjortling med säljstöd åt företagets storkunder. I sitt forskningsprojekt vill hon fördjupa sig i miljömärkning av kommersiella fastigheter.
Frågor kring märkningen ingår redan som en del i hennes arbetsuppgifter. Men som forskarstudent ser hon möjligheter att vidga perspektivet och studera ämnet ur flera infallsvinklar.
– Ämnet ligger i gränslandet mellan flera olika områden.

På universitetens vanliga licentiatutbildningar har de flesta studenter nyligen avslutat sin grundutbildning.
PLEng riktar sig istället till personer som redan är yrkesverksamma och vill utbilda sig för ledande positioner inom företagets forskning och utveckling.
Det är värdefullt både för företagen, som får ett nytt sätt att kompetensutveckla nyckelpersoner, och för universiteten menar Tord af Klintberg.

– Här får vi ju in människor med erfarenhet, personer som är centrala för företagen. Vi får ett bra nätverk och bättre kunskap om vilka problem som finns på företagen – vilket också ger uppslag till andra forskningsprojekt.

En annan skillnad jämfört med en traditionell licentiatutbildning är att forskningen fokuserar mer tydligt på innovativa lösningar på specifika problem. Men det innebär inte någon prutmån på kvaliteten, påpekar Tord af Klintberg.
Kraven på PLEng-studenterna är att leverera arbeten som uppfyller de vetenskapliga kriterierna lika bra som andra forskarstudenters arbeten.
– Det här konceptet bygger på att hitta och erbjuda utbildning till personer som jobbar med projekt som man i princip skulle kunna skriva vetenskapliga avhandlingar om.

När det gäller Camilla Hjortlings projekt tvivlar Tord af Klintberg inte ett ögonblick på att det kommer att hålla tillräcklig vetenskaplig höjd.
– Det tror jag obetingat på. Jag kan se att det finns ett flertal artiklar som man kan skriva ur detta. När det gäller miljömärkningen finns flera frågor som inte undersökts, och här finns ett samhällsintresse – åtskilliga miljoner har ju satsats på det här området.

PLEng- konceptet bygger på en nära samverkan med de företag som forskarstudenterna kommer ifrån.
Studenterna ska behålla sin anställning och lön under hela utbildningstiden men ges möjlighet att ägna sig åt forskarstudierna under minst två tredjedelar av sin arbetstid.
I gengäld deltar företagen i valet av lämpliga forskningsprojekt och medverkar med en kontaktperson/handledare från företagets sida.
Finns det en risk att forskningen blir alltför ensidigt inriktad på de enskilda företagens behov? Nej, det tror inte Tord af Klintberg.
– Jag har inte märkt av någon sådan styrning från vår kontakt på Vattenfall. I värderingen av projekten ingår också frågan om de är tillräckligt intressanta för företagen.

För Camilla Hjortling överlappar de dagliga arbetsuppgifterna och forskningen varandra de dagar hon är på Vattenfall. Men en dag i veckan tillbringar hon på KTH och ägnar sig helt och hållet åt forskningsprojektet. Den dagen har hon och Tord af Klintberg också möten för handledning.
På kort sikt, påpekar Camilla Hjortling, är kanske de frågeställningar i hennes projekt som inte direkt berör elproduktion mindre intressanta för Vattenfall.

Men hon är övertygad om att även arbetsgivaren i längden har mycket att vinna på den breddade kompetens som utbildningen ger henne.
– Kunderna är fantastiskt duktiga på det här området och ska vi matcha dem måste vi vara insatta i just kundernas utmaningar. I utbildningen får jag också influenser från andra företag, och kunskap om hur de löser sina problem. Idéer och uppslag som jag kan ta med mig hem till Vattenfall.

Tord af Klintberg

Ålder: 63
Familj: Fyra barn
Bor: Vasastan
Bakgrund: Master i marinbiologi vid Stockholms universitet 1975, teatertekniker, varumärkesstrateg, disputerade i byggnadsteknik på KTH 2012
Gör nu: Forskare vid institutionen för byggvetenskap på KTH, handledare på PLEng
Fritidsintressen: Dans, av alla de slag, allt från folkdans till lindy, skidåkning, mest utför, och tennis

Camilla Hjortling

Ålder: 44
Familj: Man och två barn
Bor: Täby
Bakgrund: Civilingenjör i energiprocesser (Kemiteknik) på KTH 1998, arbetat 7 år på Vattenfall
Gör nu: Energispecialist på Vattenfall, licentiand på PLEng
Fritidsintressen: Simning och skidåkning, helst utför, att läsa, gärna facklitteratur

Text Ursula Stigzelius