Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Fixa benbrottet med ett plåster

NYHET

Publicerad 2012-09-12

Inom en snart framtid är det inte bara skrubbsår som ska kunna plåstras om. Forskare vid KTH har utvecklat en ny metod för att hålla ihop skelettet vid benbrott. Istället för att använda skruvar och plattor av metall ska läkaren kunna applicera ett så kallat benplåster för att fixera frakturen till dess att den har läkt.

Intresset från medicinteknisk industri är stort för den typ av effektiviseringar som benplåstret utgör.
Intresset från medicinteknisk industri är stort för den typ av effektiviseringar som benplåstret utgör.

En av de stora poängerna med benplåstret är att de tas upp av kroppen.

– Tanken är att slippa ytterligare operationer för att ta bort plattor, skruvar eller resterna av plåstret, säger Hans Von Holst, professor i neuronik vid KTH och en av personerna bakom innovationen.

Han har tillsammans med KTH-professor Anders Hult och universitetslektor Michael Malkoch på Kemiskolan vid KTH utvecklat ett benplåster som både kommer att spara liv och pengar för sjukvården.

Hans Von Holst, professor i neuronik vid KTH.
Hans Von Holst, professor i neuronik vid KTH.

– Vi kommer framledes att få se ett stort antal äldre människor med frakturer. De kan ha svårt att ens gå igenom en operation då komplikationsrisken ökar med stigande ålder, säger Hans Von Holst.

Men det finns fler goda anledningar till att använda benplåster istället för skruvar och plattor. En av dem är att det går att komma längre in i skrymslen och vrår av människans skelett. Till exempel har nackkotor en kuperad topografi vilket gör att ett benplåster skulle kunna vara lättare att anpassa efter frakturen jämfört med metall. Därtill finns många ben som är så tunna att det inte finns så mycket att skruva i.

– Exempelområden där benplåstret kan användas med framgång är på skallben och handfrakturer, säger Hans Von Holst.

En annan fördel är att det går att använda titthålskirurgi i lokalbedövning för att applicera plåstret på benbrottet. Det blir billigare jämfört med operation i allmän narkos.

– Det finns absolut utrymme för kostnadsbesparingar för sjukvård och samhälle i form av billigare implantat och kortare reabiliteringstid, säger Hans Von Holst.

Han tillägger att intresset från medicinteknisk industri är stort för den här typen av effektiviseringar.

Michael Malkoch, universitetslektor på Kemiskolan vid KTH.
Michael Malkoch, universitetslektor på Kemiskolan vid KTH.

Själva forskningen med benplåster går ut på att använda fibrer och varva fiber och lim så blir det som ett plåster som håller ihop benbitarna. Plåstret härdar på plats och får formen av den omkringliggande benstrukturen.

Kraven på materialen som forskargruppen använder sig av har varit höga, eftersom de ska användas inne i människokroppen. De får inte på något sätt vara giftiga samtidigt som de måste vara hållbara, nedbrytbara av kroppen och dessutom inte får kosta för mycket.

– Att stabilisera en fraktur är inte så trivialt då benytan är blöt vid fixering vilket i sin tur har varit en utmaning för oss. Våra benplåster är baserade på en ny innovativ flerkomponents limlösning som både fäster bra på ben och som kan skräddarsys för att klara ett brett område av påfrestningar, säger Michael Malkoch.

För mer information, kontakta Hans Von Holst på 08 - 790 48 47 / hans.holst@sth.kth.se eller Michael Malkoch på
070 - 756 15 11 / malkoch@polymer.kth.se.

Peter Larsson