Ett öppet labb

-Idrottsförvaltningen vill få stockholmare att röra sig mer.
-Kista bibliotek behöver engagera unga killar i verksamheten.
-Länsstyrelsen undrar hur äldre ska klara ett varmare klimat.
Det är tre exempel på utmaningar som masterstudenter arbetar med på innovationsplatsen Openlab.

I labbet samarbetar studenter från skilda discipliner: en student inom samhällsplanering kan vända och vrida på en komplex frågeställning tillsammans med någon som läser etnologi eller psykologi.
Och studenterna utbildas i ett särskilt arbetssätt, samtidigt som de bidrar till att lösa verkliga och angelägna samhällsproblem.

Openlab ligger i KTH:s tidigare rektorsbyggnad, men är en neutral plattform, enligt föreståndaren Ivar Björkman.
– Neutraliteten är en styrka. Här kan parterna mötas utan att någon äger frågan. Även studenterna upplever att de går en kurs på Openlab, inte på KTH, KI eller Södertörn…

Den här dagen pågår en kortkurs i lokalerna.
Deltagarna har samlats för att lära sig metoden som verksamheten på Openlab använder för i stort sett alla sina projekt: Design Thinking.

Design Thinking är en traditionell designmetodik för designers, som har anpassats för att användas även av personer som inte arbetar med formgivning – som exempelvis företagsledare och medarbetare på sjukhusavdelningar.

En grundtanke är att tidigt sätta sig in i brukarnas situation. Vad tycker till exempel människor som själva bor i en berörd stadsdel eller som själva är patienter?
Ett exempel är studentarbetet med att utforma en lekpark i Skärholmen.
I stället för att visa upp ett redan färdigt förslag för medborgarna har medborgarna involverats tidigt i processen.

Handledare från Openlab har hållit workshops på plats, och medborgarna har tagit fram idéer till vad som ska finnas i parken.
Arkitekter har utarbetat förslag som stadsdelsnämnden har lagt ut på hemsidan ”utveckladinstad.se”, och medborgarna uppmanas att kommentera. "Hinderbana eller lekdjur, vad är bäst?"

Det är ingen slump att Openlab och Ivar Björkman använder en metod hämtad från designvärlden. Ivar Björkman var rektor för Konstfack under åren 2003 till 2012.
När han disputerade i företagsekonomi låg fokus på den kreativa delen av entreprenörskap.

Under sin tid på Konstfack tog han initiativ till samarbete med KTH.
– När jag anställdes som rektor på Konstfack ville jag förstärka forskningsinriktningen. Det fanns beröringspunkter med KTH och ömsesidiga behov. Vi hade anställda som jobbade på båda lärosätena.

När Ivar Björkman senare tillfrågades om att bli föreståndare på Openlab tackade han ja.
– Jag har alltid drivits av att jobba intradisciplinärt utan att tappa djup i ämnesområdet.

Han såg också chansen att arbeta vidare med Design Thinking, som han använt sig av redan på Konstfack.
– Att koppla metoden Design Thinking till samhällsnytta är en annan viktig drivkraft för mig. Openlab ska producera något som faktiskt höjer livskvaliteten för medborgarna!

Såhär går arbetet till:
När Openlabs team får en utmaning från partners eller externa aktörer, som Scania, Ericsson, Naturvårdsverket, UD eller Skolverket, bjuder teammedlemmarna in forskare, studenter och andra aktörer.

Mötet brukar leda till ett brett spektrum av idéer. Vissa idéer är enkla att förverkliga. Ivar Björkman berättar om när Openlabs team fick en utmaning i samband med nyproduktion av bostäder:
”Hur får vi äldre att kunna bo kvar hemma längre?”.

– Gruppen kom på att det borde finnas en person med uppdrag att ansvara för att bostäderna fungerar för olika generationer. Någon som kunde påpeka enkla saker, som exempelvis att det inte är bra att ha mörka golv när man blir äldre och synen försämras…

Design Thinking är en tacksam metod när man jobbar med innovationsprocesser, tycker Ivar Björkman.
– Externa partners har ofta både en utmaning och en lösning i huvudet. Vårt uppdrag på Openlab är att producera något helt annat. När vi går ut och frågar brukarna kan det visa sig att problemet måste omformuleras.

Design Thinking gör att man kommer ”under det för givet tagna”, säger Ivar Björkman.
– Metoden innebär ett tankesätt som tvingar dig att gå ut och lyssna på andra människor. Du måste ge dig utanför din egen tankevärld.
 
Openlab invigdes 2015. Under den här tiden har parterna uppskattat de idéer som tagits fram, men nästa steg har inte varit självklart:
– De säger ”det här var bra, det måste vi se om vi kan göra”. Nu frågar vi redan när de kommer till oss hur de ser nästa steg, om de till exempel har pengar avsatta i budgeten, säger Ivar Björkman.

En av Openlabs deviser är ”Do first, think, do it again.” (”Gör först, tänk efter, gör om igen”.
– Vi ger oss ut ganska tidigt, vi väntar inte för länge med att göra saker. På så sätt liknar vårt arbetssätt en konstnärlig process, förklarar Ivar Björkman.

– Vi har inte ett linjärt förhållningssätt, utan vi gör en kunskapsresa där vi vågar ta oss tillbaka och förändra. Och det gör man i vetenskapliga processer också…

FAKTA

Det här är Openlab

-Openlab drivs av KTH, Södertörns högskola, Karolinska institutet, Länsstyrelsen Stockholm, Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

-Här ges en masterutbildning, kurser, work-shops, uppdragsutbildningar och seminarier.

-På Openlab finns även en studio för att tillverka prototyper. I lokalerna finns ett co-working space, där medlemmar i Openlab kan sitta och arbeta.

-Openlab står för öppenhet på flera plan. Öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika discipliner för bästa spridning av resultaten.

-I anslutning till Openlab finns det kravmärkta Open Café.

Design Thinking – så funkar det

Design Thinking är en kreativ problemlösningsmetod där man utgår från en specifik utmaning som behöver lösas.
Målet är att ta fram förslag som tillfredsställer ett behov hos brukare.
Det är viktigt att inte tro att man kan komma med en lösning utan att pröva idén mot verkligheten.
Det finns likheter med en etnografisk metod, när man sätter sig in i brukarens vardag.
Processen är ”itererande”, det vill säga upprepande, där deltagarna omprövar sina idéer tillsammans med andra.

Design Thinkings fem faser:

1. Empathize – samla information för att få förståelse för användaren. Kan vara nödvändigt att gå tillbaka till fasen flera gånger.
2. Define – formulera behoven och definiera brukaren.
3. Ideate – generera idéer, och ge plats för galna idéer för att hitta fram till genialiska, enkla idéer.
4. Prototype – omvandla idéerna till konkreta koncept, bygga enkla prototyper eller miljöer där scenarion kan spelas upp.
5. Test – testa koncepten via brukare.


Text Ann Patmalnieks

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 08 MARS, 2017