Det är de små, små detaljerna som gör det

Universiteten får allt oftare höra att de måste arbeta mer aktivt på att skapa företag av forskningsresultaten. Det gäller att attrahera resurser, så det finns knappast någon institution som inte har en bra story om detta. Har du en idé med marknadspotential? Kom till oss.

– Andra labb försöker, men det är vi som faktiskt gör det, säger Electrumlaboratoriets föreståndare Nils Nordell med återhållen stolthet.

Det kan knappast uppfattas som skryt, för labbets positiva ”track record” är talande. Och att fortsätta leverera i snitt ett nytt high-techföretag om året är inte illa för en snart 40 år gammal högskoleanläggning.

Varför har då Electrum lyckats där andra mest hoppas på framtida framgångar?

– Vi spänner över hela spektrat, från utbildning till forskning, produktutveckling och produktion.

Ovanligt, men räcker inte helt som förklaring, så Nils Nordell tar sats igen:

– Vi har ett ständigt flöde av idéer från KTHs fantastiska forskning. Ur det sållar vi fram dem som har störst kommersiell potential, säger han.

– Om någon kommer på en idé till en häftig elektronikkomponent så vill de inte behöva klura ut saker som vilka myndighetstillstånd de behöver för att hantera stora mängder kemikalier.

KTHs forskare och Acreos ingenjörer jobbar tillsammans med tillväxtföretagens produktutveckling.

– Företagen vill komma in i en komplett miljö. Då kan de fokusera på sin egen produktutveckling och att bygga upp företaget. Vi tar hand om resten. De har också tillgång till experter på KTH och Acreo – hur gör man det här? Kan ni hjälpa mig ta fram en ny process?

Electrum-labbet är iso 9001-certifierat, det vill säga har ett system för kvalitetssäkring med dokumenterad ordning och reda i alla produktionssteg.

– Vi har företag som kör hela sin produktion i denna labbmiljö. I vår unika processkompetens skiljer vi oss klart från andra labb.

STING (Stockholm Innovation and Growth) har en viktig roll dels i att ha rätta känslan för vad kommersiella tillämpningar kräver, och dels i att kunna matcha de kvalitetskrav som marknaden har. STING hittar riskkapital och bemannar de nya företagen med rätt kompetens.

– Det är inte alltid en innovatör är den bästa företagaren, ibland tvärtom, säger Nils Nordell. Electrumlab är främst en forsknings- och utvecklingsmiljö, förtydligar han. Men om det går bra så blir det produktion. Bland dem som utnyttjar renrummets kapacitet är omkring hälften KTH-forskare, den andra hälften verksamma inom Acreo samt företagskunder.

– Electrumlab, KTHs forskare, Acreo och STING – vi är en oslagbar kombination när det gäller att få teknikföretag att växa.

Framgångarna bygger på mer än bara traditionell kisel-elektronik. Labbet hanterar många olika material och skapar hybridkomponenter. Ett hett område är kiselkarbid.

– Vi har ett mycket spännande projekt kallat ”Working On Venus”. Där bygger vi elektronik som klarar av svavelsyra i atmosfären, hundra bars tryck och 460 graders värme. Vanlig elektronik skulle kollapsa på ett par timmar. Forskningen på kiselkarbid har genererat flera avknoppningar, bland annat Transic, som såldes till amerikanska Fairchild.

IRnova är ett annat exempel där forskaridéer blivit ett internationellt tillväxtföretag. Företagets sensorer för mörkerseende görs i labbet, och säljs till företag i hela världen, som sedan bygger kamerorna kring sensormodulerna.

IRnova startade som ett forskningsprojekt inom Institutet för Mikroelektronik, IM, på 80-talet och senaste produkten är kameror som kan se gasen svavelhexafluorid. Gasen används som isolation i transformatorer och ställverk, och med kamerornas hjälp ser man gasläckor.

Silex Microsytems, som gör mikroelektromekaniska komponenter startade år 2000 och använde i början enbart labbresurserna.

Därefter köpte man egen utrustning som placerades i labbet, och snabba försäljningsframgångar gjorde att Silex efter några år satsade på en egen fabrik i Järfälla. I dag har företaget 150 anställda.

– En del av vår inkubator-idé är att företagen får ha egen utrustning här, i en egen del av labbet som inte måste delas med andra.

Nils Nordell skulle dock gärna se att flera användare delar på resurserna.

– Labbet har få rörliga kostnader, oavsett hur många som använder det. Vi jobbar på alla fronter samtidigt, och att försöka få in fler små- och medelstora företag i kundkretsen har visat sig svårt.

– De bästa kunderna är de vi skapat själva, mycket fungerar tack vare att många skolats in här redan som doktorander. När de sedan blir forskare och utvecklare och börjar driva företag stannar de gärna kvar i den välbekanta miljön.

Samtidigt känner de förstås labbets begränsningar, så det gäller för labbföreståndaren att vara lyhörd för företagens behov och försöka få dem att stanna kvar en tid.

– Ofta har företag bara ett litet labb som knappt kan göra prototyper, sedan blir man tvungen att bygga upp något helt eget. Här har vi en inkubator där du kan stanna och växa, säger Nils Nordell.

– De kommer till en miljö som fungerar, det måste den göra, annars blir våra kommersiella kunder förbannade! Så vi har krav på oss.

FAKTA 

• Electrumlaboratoriet etablerades 1987 i Kista, ägs av KTH och drivs i nära samarbete med forskningsinstitutet Acreo.
• Här finns en komplett tillverkningslinje för halvledarkomponenter. Renrummet fungerar som en verkstad för komponenter byggda med mikro- och nanostrukturer.
• För KTH och Acreo är Electrumlab en resurs för forskning och tillämpningar inom bland annat elektronik, fotonik, mikromekanik, mikrofluidik och produktionsteknik.

Text Mats Thorén

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 01 JUNI, 2014