Att få forskare att starta företag
Forskning på djupet Entreprenörskap
Tom Magnergård, entreprenör och affärscoach på KTH Innovation, hjälper forskare och studenter att omvandla sina forskningsidéer och rön till företag och produkter.
– Vi möter många forskare och innovatörer som vill bli företagare, men som inte vet hur processen går till. Tryggheten är viktig att känna och den kan vi ge här på KTH Innovation, säger han.
I botten är Tom Magnergård civilingenjör i Industriell Ekonomi. Efter år av framgångsrik företagsverksamhet är han sedan 2012 också anställd på KTH Innovation.
– Den allra första fasen i ett företags historia är mest slitsam, och den är i mitt tycke också allra roligast, säger han.
Ofta handlar det om problem som uppstår under den första och viktiga verifieringsfasen, då det gäller att se om idéerna är affärsmässiga och håller på marknaden.
– Känslan av entreprenörskap är speciell i början. Det är kul och motiverande att få vara med och stötta de nya entreprenörerna.
Tom Magnergårds uppgift som affärscoach är att göra resan så smidig som möjligt för de som vill starta företag. Han nämner tre faser som en nyföretagare aldrig får slarva igenom:
1.Hitta kunderna.
2.Förstå kärnan i kundernas behov.
3.Pröva din lösning och utveckla den i dialog med kunderna.
– Har du en uppfinning bör du undersöka möjligheter att säkra patent innan forskningen publiceras, annars röjs nyhetsvärdet. Många forskare missar det. Vi har tillgång till jurister och patentspecialister som är redo att rycka in, säger Tom Magnergård.
KTH Innovation erbjuder även tillgång till ett nätverk av erfarna företagare och KTH-alumner som hjälper entreprenörer att komma igång, genom att dela erfarenheter och tips.
– De tar sig verkligen tid att engagera sig i nyföretagarna. Självklart är det värdefullt för nybörjare att tidigt få en branschspecifik återkoppling.
Själv har Tom Magnergård tagit sig an affärsutvecklingen för bland annat forskarbolaget Furhat Robotics. Produkten är ett talande robot-huvud som kan tolka röster och kommunicera med människor på olika språk, enligt entreprenörerna mer människolikt än någon annan robot tidigare kunnat.
– Medlemmarna i Furhat-teamet har de egenskaper som framgångsrika företagare måste ha: uthållighet och framåtanda, konstaterar han.
Furhats funktion beskrivs som ”ett slags bibliotek” där mjukvaran kan anpassas för olika miljöer. I affärsidén ingår bland annat att roboten i framtiden ska kunna kommunicera med resenärer på informationsterminaler på flygplatser, eller med kunder i köpcentra.
– Idén med talande robothuvud öppnar också för enorma möjligheter inom exempelvis framtidens äldrevård. I dagsläget köper universitet och forskningscentran in Furhat för att använda tekniken till sin egen robotikforskning, och då fungerar produkten som en plattform att bygga moduler till.
Företaget har nyligen fått pengar från Vinnovas stödprogram, och mycket utlovas hända både produktmässigt och affärsmässigt redan i år, enligt Tom Magnergård.
Han tillägger att KTH Innovation även hjälper forskare att kommersialisera sina resultat genom att skapa licensaffärer och andra typer av samarbeten.
Lärarundantaget, som innebär att forskare i Sverige själv äger sin innovation och idé – hur påverkar det innovationskraften hos forskare och studenter?
– Det gynnar, helt klart. Lärarundantaget är unikt för Sverige, i andra länder ägs forskningsresultaten vanligen av lärosätet. Därför har andra universitet i världen som regel större innovationskontor; vi är bara 12 personer på KTH Innovation.
Tom Magnergård framhåller att Lärarundantaget dessutom kan bidra till att locka framgångsrika forskare och studenter från andra länder.
Text: Katarina Ahlfort
För mer information, kontakta Tom Magnergård på 08-790 6566 eller tomma@kth.se.