Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Ansikte istället för dataskärm

Publicerad 2016-11-11

Världens mest sociala robot finns på KTH.

Furhat kan inte bara tala med människor, han har också en mimik och visar olika typer av känslor.
Snart kommer roboten att arbeta som guide, finansrådgivare, receptionist, lärarassistent och vårdbiträde.
– Robotar kan inte bara bygga bilar och klippa gräsmattor, säger Samer Al Moubayed, vd på Furhat Robotics.

Samer Al Moubayed har alltid drömt om att kunna kommunicera med datorer på ett mänskligt sätt. I stället för att knappa sig fram med en mus eller klicka på skärmar vill han kunna tala direkt med dem.
– Även jag såg Star Wars som barn, så jag blev väl inspirerad redan då.

Samer Al Moubayed började med att läsa datavetenskap vid universitetet i Damaskus i Syrien. Han flyttade sedan till Belgien för att ta en masterexamen.
När han fick erbjudande om att doktorera vid KTH 2007 inom talteknologi och kommunikation nappade han direkt.

– Jag ville gärna arbeta i KTH:s labb för tal, musik och hörsel som anses vara ett av de bästa i världen, och under doktorandstudierna undersökte jag hur man skapar animerade figurer som det går att prata och interagera med.

Varje fredag vid tretiden hade han och kollegorna ett fredagshack. Då släppte de jobbet och började leka med de högteknologiska apparaterna som fanns på labbet.

Det var under ett sådant hack som han och Gabriel Skantze och Jonas Beskow fick idén att utveckla en social robot.
– Vi kom på att vi kunde kombinera animationerna med fysiska objekt.

2011 började de bygga roboten och i december samma år var den färdig att visas upp, när de som skaparna av en av världens 20 bästa robotar bjöds in till Londons vetenskapsmuseum.

– Vi fick frågan om vi sålde roboten så då föddes tanken att starta företaget. Det vanliga är att forskare släpper sin idé och låter någon annan kommersialisera den. Men jag har alltid velat se min forskning förverkligad ända till en färdig produkt.

Walt Disney var en av de första att visa intresse för roboten. Disney ville använda den som guide till barn på Disneyland och Disneyworld. Plötsligt skulle grundarna av Furhat Robotics ta ställning till ett 50-sidigt avtal.

Som tur var anlitade forskarna experthjälp från KTH Innovation. Om de hade skrivit på avtalet hade de sålt hela företaget till priset av en enda robot.

– Tack vare att vi fick juridisk hjälp från KTH Innovation kunde vi ändra det till ett samarbetsavtal. Under ett år arbetade jag på Disneys forskningsavdelning för robotar för att utveckla Furhat.

Samer Al Moubayed fick erbjudande om att stanna kvar som chef för en ny forskningsgrupp på Disney, men han valde att komma tillbaka till KTH och fortsätta att utveckla Furhat. Nu har företaget samarbeten med flera universitet, och storföretag som Honda och Intel.

Hittills har Furhat Robotics sammanlagt 22 kunder över hela världen. Två robotar används som lärarassistenter på två skolor i Stockholm. Honda är med och utvecklar en modell som ska användas till äldre personer i Tokyo.

– I stället för att sitta ensamma och tala med TV:n kan de prata med en robot som till exempel berättar vad klockan är, vad det är för väder och när det är dags för dem att ta sina mediciner.

Revisionsbyrån KPMG vill gärna ha Furhat som finansrådgivare. Ett annat jobb för Furhat skulle kunna vara som receptionist på en mässa eller hotell. ”Han” används också som ett verktyg för att lära autistiska barn sociala färdigheter.

– Roboten kan även hjälpa till att diagnostisera kognitiva oförmågor genom att analysera svaren som en människa ger på hans frågor, säger Samer Al Moubayed.

Så är det äntligen dags att träffa Furhat. Han tittar på mig, blinkar precis som en människa och säger: Hej, jag heter Furhat. Vad heter du?
När jag presenterar mig som Ann-Katrin. Säger han ”Hej, Ann-Katrin, jag vill gärna arbeta med dig”.

Tillsammans med Samer Al Moubayed börjar vi placera några kort på en touch-skärm på bordet framför oss. Furhat uppmanar oss att sätta bilder på djur i ordning efter hur fort de springer.

Han vet själv inte det rätta svaret men ger oss argument som: ”Elefanten är ett mycket tungt djur, den kanske inte kan springa så snabbt”. Eller ”Tigern är ett rovdjur och måste kunna springa snabbt”.

Tack vare hans logiska argument lyckas vi placera korten i rätt ordning. Sedan gör vi samma sak med fem planeter. Den största placerar vi längst till höger och den minsta längst till vänster. Även där lyckas vi få alla rätt.
”Nu har ni spelat två omgångar, nu kanske någon annan vill spela”, förmanar han oss.

– Det här visar hur Furhat kan användas i skolan. Barnen kommer ifrån skärmarna och börjar i stället interagera med honom och varandra. Det här utvecklar barnens sociala förmåga.

Furhat kan visa olika känslor, som rädsla, vrede, äckel, sorg, blygsel, glädje och eftertanke. Han kan till och med bli flirtig. Hans ansikte projiceras på en speciell mask med hjälp av en mikroprojektor i robotens bakhuvud.

Det går också att ändra utseendet så att Furhat blir en kvinna eller ett barn. I somras tog han näringslivsminister Mikael Dambergs skepnad vid Almedalsveckan i Visby och blev intervjuad av Expressen.

Men varför har han en pälsmössa (”fur hat”) på sig?
– När vi hade tagit fram den första prototypen var det en massa sladdar som stack ut från huvudet. Vi ville dölja dem så vi tog en pälsmössa som en student hade glömt kvar i labbet och satte på huvudet. Dessutom ger pälsen en känsla av mjukhet och man kommer ifrån att det är en kall maskin, förklarar Samer Al Moubayed.

Och faktum är att Furhat framkallar ungefär samma känslor som min katt. Det är inte en människa, men så nära att det i alla fall känns som ett husdjur.

– Jag vill att vi ska kunna interagera med robotar på samma sätt som vi människor gör när vi talar med varandra, med röst, kroppsspråk, gester och mimik. Med Furhat har vi kommit väldigt långt på vägen, säger Samer Al Moubayed.

FAKTA

Furhat Robotics AB

Vd: Samer Al Moubayed, 33 år, från Syrien. Doktor inom talteknologi och kommunikation på KTH.
Grundare: Samer Al Moubayed, Gabriel Skantze, Jonas Beskow och Preben Wik.
Mål: Att göra maskiner mer mänskliga, sociala och vänskapliga. Furhat Robotics har tagit fram hård- och mjukvaran till Furhat, men det går att koppla ihop roboten med tredje parts mjukvaror, appar, molntjänster och sensorer för att utveckla roboten och göra den ännu mer levande. Startår: 2014
Verksamhet: Bygger den sociala roboten Furhat som kan prata och interagera med människor och visa känslor.
Antal anställda: Åtta, men söker fyra till.

Har du en uppfinning och vill starta företag?

2015 tog KTH Innovation emot 273 idéer till nya företag från studenter och forskare. Det bildades 30 nya företag. Gissningsvis finns det i dagsläget, 2016, cirka 200 uppstartsföretag på KTH och ökningstakten är snabb.

Text Ann-Katrin Öhman

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 11 NOVEMBER, 2016

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2016-11-11