Allt på ett kort

Plötsligt var Upsala Sparbank öppen dygnet runt, åtminstone för den som ville ta ut kontanter. Allt som behövdes var ett kort och en personlig kod.
Sveriges första bankomat invigdes i juli 1967, men egentligen hade allt börjat tre år tidigare när världens första passerkortssystem utvecklades. Genom att koppla ihop ett kort med en kod kunde man styra vilka människor som fick tillgång till olika lokaler och även registrera deras passager.

– Vi hade skapat ett personligt identifieringssystem, och det var från det vi sedan byggde vidare till bankomaten, berättar ingenjören Lars Arfvidson som då var utvecklingschef i den del av Securitas som senare blev Metior.
Inom ett år fanns bankomaten även i Holland, Portugal, Danmark, Schweiz, Tyskland och Israel.
Men trots att det var den svenska modellen som exporterades var den inte först i världen: Bara en vecka tidigare hade engelsmännen lanserat en liknande produkt. Den blev emellertid inte långvarig, kanske för att konstruktionen var tekniskt dålig.

I England använde man inget bankomatkortutan ett slags check med radioaktiv beläggning. Det innebar att man först måste kvittera ut fem hålstansade kort hos banken, ett kort för varje sedelvalör.
När man hade tagit ut sina fem olika sedlar fick man gå tillbaka till banken och kvittera ut fem nya hålkort. Det blev ett krångligt system, och antagligen var det inte heller nyttigt att förvara kol14 i plånboken.

Den svenska uppfinningen, däremot, fungerade i princip som dagens moderna bankomater.
I bankomatens begynnelse använde man hålstansade koder och optisk avläsning. Tekniken ersattes snart av magnetremsa och långt senare av chip, men principen har hela tiden varit densamma även om bankomaten till en början saknade datoruppkoppling och all registrering i stället sköttes i efterhand.

– Den skulle ha varit online från start, men IBM som vi hade avtal med hann inte få fram det som krävdes i tid. Så här i efterhand var det nog bra, för på den tiden var det inte heller så många banker som hade datorer i sitt system, berättar Lars Arfvidson.

Bankomaten försågs med en spärr på ett uttag per dygn och bankomat. Maxbeloppet var 500 kronor per uttag och bankomat, vilket i praktiken innebar att man kunde ta ut högre belopp så länge man besökte olika bankomater. Alla uppgifter databehandlades i efterhand och om någon övertrasserade sitt konto kunde kortet spärras.
Allteftersom tekniken utvecklats har också säkerheten blivit bättre. Den skimning som förekommit när människor tagit ut pengar eller betalat i butik med sitt kort minskade kraftigt när korten försågs med chip.

I dag är risken snarare att en rånare lägger beslag på både kort och kod, eller en Swishanvändares mobiltelefon.
– Men i Swish kan du själv lägga in en begränsning, till exempel att du inte ska kunna swisha mer än 500 kronor per dygn. Då hinner du kontakta banken och begränsa skadan, tipsar Niklas Arvidsson, KTH-docent, som forskar om det kontantlösa samhället.

Till en början fick banken manuellt mata in sedlarna i en kassett. Ett räkneverk höll ordning på volymen, och i sedelutmatningens utlopp fanns också en tjockleksmätare för att säkerställa att rätt antal sedlar matades ut. Men på premiärvisningen av bankomaten stannade sedelkasetten.
– Vi hade bara använt en prototyp tidigare, men den här gången laddade vi fullt och eftersom trumman var ganska stor räckte kraften inte riktigt till, minns Lars Arfvidson med ett skratt.

Det blev han som den där första gången,beredd bakom kulisserna, fick lösa problemet genom att ge motorn en liten knuff vid rätt tillfälle.
Redan 1968 spåddes i olika tidningar en framtid där vi handlar utan kontanter. Anledningen var att Malmö nu hade fått världens första datoruppkopplade bankomat. Den gjorde större uttag möjliga, och det började spekulerades i hur vi skulle kunna använda vårt kort i framtiden.

Och nu, nästan 50 år senare är vi allt mer på väg mot ett kontantlöst samhälle. Även här är Sverige ett föregångsland, och forskning på KTH visar att Sverige kan bli ett av de första kontantlösa samhällena i världen. Bankomaten kommer rimligtvis att finnas kvar så länge det finns kontanter. Men med tjänster som till exempel Swish minskar vårt behov av kontanter.
– Bankerna strävar efter att minska kontantanvändningen men samtidigt har de också behov av att automatisera tjänster vilket i sin tur innebär att bankomaten fortsätter att fylla en funktion, både som insättning- och uttagsautomat, säger Niklas Arvidsson.

Hur många år det handlar om innan såväl bankomater som kontanter försvinner är svårt att sia om. En riktlinje kan vara livslängden på de nyutkomna sedlarna.
– De gamla höll i 30 år. De byttes främst eftersom man ville ha säkrare sedlar men till viss del var de också slitna, och då kan man tänka att de nya sedlarna också kommer att leva i ungefär 30 år.

– Bankomaten var revolutionerande. Plötsligt kunde man få ut pengar från ett hål i väggen. Den bidrog också till att skapa nya mönster. Till exempel blev det nu naturligt att få in sin lön på ett bankkonto i stället för att hämta den på lönekontoret. Det ledde också till ett nytt sätt för oss att använda pengar, säger Niklas Arvidsson.

FAKTA

Kort om kortmaskiner

Varuomat
I dag ser vi varuautomater på snart varje tågstation, men dem som utvecklades 1966 var ett komplement till bemannade bensinstationer.
– Bensinbolagen ville kunna sälja olja och mindre reservdelar även på de obemannade stationerna. Då utvecklade vi varuomaten, berättar Lars Arfvidson.
Systemet fungerade på samma sätt som tankomaten och bankomaten, det vill säga kunden använde ett kort med pinkod, och när köpet godkänts var det bara att öppna luckan och ta ut varan. 

Tankomaten
Tankomaten fyllde 50 år 2015. Den allra första tankomaten introducerades vid Esso i Tumba utanför Stockholm den 6 december 1965. Precis som bankomaten utvecklades den med utgångspunkt i passerkortssystemet: ett kort med tillhörande kod var det centrala. Tankomaten blev startskottet för de obemannade bensinstationerna och möjligheten att tanka dygnet runt gjorde tankomaten till en succé. Från början byggde man in elektroniken i bensinpumpen men konstruerade snart om den av säkerhetsskäl.

Passerkort
Allt började med passerkorten 1964. Genom att koppla ett kort till en personlig kod kunde man få kontroll på vilka människor som fick tillgång till olika lokaler. Om koden stämde öppnades grinden eller dörren samtidigt som personen också registrerades. Världens förmodligen första passerkortssystem var skapat, och det var utifrån det som många andra uppfinningar utvecklades.

Stämpelklocka
Metoflex, också utvecklad av Securitas, var inte den första stämpelklockan på marknaden men det var den första som använde elektronisk databehandling. Det innebar att det blev lättare att redovisa inte bara in- och utpassering utan också till exempel flextid, tjänsteresa, sjukdom och semester samtidigt som det underlättade företagets löne- och projektredovisning. Metoflex lanserades 1966.
 

Text Johanna Lundeberg

Foto Sundsvalls museums fotoarkiv

KTH Magazine 10 FEBRUARI, 2016