Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Tejp – en genväg till läkemedelsutveckling

En röd chilifrukt som är delad så att man ser chilins innanmäte med frön.
Red Hot Chili Peppers - inte bara en musikgrupp utan också det KTH-forskare använt för att testa sin nya medicinteknik.

NYHET

Publicerad 2020-04-06

KTH-forskare har ägnat de senaste åren åt att utveckla avancerad teknik som härmar hur ett antal av människokroppens organ tar upp läkemedel. Men när det kommer till tarmarna går det lika bra med vanlig dubbelhäftande tejp. Att det fungerar har forskarna visat med hjälp av chilipeppar.

I januari 2020 kom nyheten att forskning vid KTH och amerikanska Harvard University har resulterat i teknik som kan imitera hur bland andra levern, njurarna, hjärnan, hjärtat och lungorna absorberar läkemedel. Syftet med tekniken är att dels kunna minska mängden djurförsök, dels snabba upp processen att ta fram nya läkemedel. Arbetet resulterade då i flera publiceringar i den vetenskapliga tidskriften Nature Biomedical Engineering.

Nu har KTH-forskaren Thomas Winkler tillsammans med kollegor listat ut att dubbelhäftande tejp, liknande den du kan köpa i en vanlig hobbyaffär, kan utgöra basen i liknande teknik när det kommer till hur tarmarna tar upp medicin.

Litet porträttfoto föreställandes en leende Thomas Winkler, forskare vid avdelning för Mikro- och nanoteknik på KTH.
Thomas Winkler, forskare vid avdelning för Mikro- och nanoteknik på KTH.

För att visa att den tejpbaserade budgettekniken verkligen fungerar har forskarna använt kapsaicin, det aktiva ämnet i chilipeppar som ger en brännande känsla vid intag. När tejptekniken serverades lika mycket kapsaicin som motsvarar en habanerofrukt reagerade den.

Thomas Winkler säger att tekniken främst vänder sig till laboratorium med begränsade resurser. På det sättet kan forskarna här få samma möjligheter att utveckla nya läkemedel och avancerade, personaliserade mediciner som kollegorna på betydligt mer avancerade lab.

Den avancerade tekniken som KTH-forskarna offentliggjorde i januari, en plattform som kallas multiple organ-on-chip, är ett antal mindre genomskinliga plastbitar som innehåller små kanaler. Bitarna är ungefär lika stora som usb-minnen och kräver avancerad tillverkningsteknik, lim, packningar och andra delar.

Thomas Winklers version kräver i princip bara den dubbelhäftande tejpen, lite plastfolie, ett genomträngligt membran och i utrustningsväg en automatisk skärmaskin för cirka 1 000 kronor. 

– Tejpen ersätter alla nödvändiga strukturella element i den dyrare tekniken, och man kan säga att detta demokratiserar organ-on-chip-tekniken eftersom den blir tillgänglig för många fler, säger Thomas Winkler, som till vardags jobbar som forskare på avdelningen mikro- och nanosystem vid KTH.

Forskningsarbetet har lett till en vetenskaplig publicering, och den hittar du här .

Text: David Callahan / Peter Ardell

För mer information, kontakta Thomas Winkler på 073 - 765 05 26 eller winklert@kth.se.