Klimatarbete ger vinster bortom miljön
Forskare vid KTH har genomfört en studie som visar att åtgärder på flera klimatområden samtidigt ger upphov till tydliga och stora samhällsnyttor bortanför miljön.
Friskare luft, bättre kost, tryggare energiförsörjning och ökad sysselsättning är exempel på vinster som kan följa i klimatarbetets fotspår. Åtgärderna leder till bättre folkhälsa och stärkt ekonomi redan på kort sikt. Det visar en ny studie av tre KTH-forskare som sammanställt forskningen om sidonyttor av klimatåtgärder.
Arbetet presenteras i en vetenskaplig artikel i tidskriften Climate Policy Journal, och är den största forskningssammanställningen hittills inom området.
– En stor del av klimatarbetet ger stora vinster redan här och nu. Ofta sägs att klimatåtgärder är dyra men forskningen visar på motsatsen. Det är hög tid att byta retoriken om bördefördelning i klimatarbetet till att prata om skördefördelning. Då hanterar vi utmaningarna bättre, säger Mikael Karlsson, docent på KTH och författare till studien.
Studien undersöker förekomsten av så kallade sidonyttor av klimatåtgärder, alltså vinster utöver nyttan av minskad klimatpåverkan. En rad exempel ges i studien. Bland dem återfinns minskad trafik, vilket ger lägre halt av luftföroreningar och därmed minskad ohälsa, och mer grönt i kosten, vilket ger bättre folkhälsa.
– Studien visar också att ett mer aktivt resande, som cykling, även det är hälsobefrämjande. Vi kunde också se ökad produktivitet i areella näringar, vilket kan öka skördar och biologisk mångfald, liksom ökad energisäkerhet och minskat behov av oljeimport. Det senare är fördelaktigt ur flera perspektiv, säger Mikael Karlsson.
800 000 personer dör varje år
Den i särklass vanligaste kategorin av sidonytta beskriven i forskningen är redan nämnda förbättrad luftkvalitet. Luftföroreningar orsakar stora problem och inom EU beräknas 800 000 personer dö på grund av förorenad luft varje år. I Sverige rör det sig om cirka 8 000 dödsfall, och ett stort ohälsotal, vilket medför kostnader på flera tiotals miljarder kronor varje år. Trafiken är en av de viktigaste orsakerna till dessa kostnader.
Forskarna har identifierat och gått igenom 1 749 vetenskapliga artiklar och djupstuderat 239 av dessa utifrån 15 olika parametrar. Deras fokus har legat på klimatåtgärder och deras sidonyttor utöver minskad klimatpåverkan (ofta kallade "co-benefits").
Studien är finansierad av Formas, och förutom Mikael Karlsson har KTH-forskarna Eva Alfredsson och Nils Westling varit involverade. Här hittar du den vetenskapliga artikeln .
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Mikael Karlsson på 08 - 790 95 85, 070 - 316 27 22 eller mikaelka@kth.se.