Kämpar för rätten att få reparera
NYHET
Det är inte hållbart att skrota vitvaror eller hemelektronik när de går sönder något år efter att produktgarantin gått ut. Nu börjar det komma krav på att producenter ska göra prylarna enklare att reparera. Hållbarhetsforskaren Karin Bradley på KTH forskar i ämnet och är nyligen hemkommen från forskningsarbete i Tyskland.
– Jag har precis varit i Berlin och studerat öppna reparationsverkstäder, så kallade repair cafés. Där samlas människor för att laga saker och lära sig mer om återbruk och reparation, samtidigt som caféerna fungerar som mötesplatser i staden, berättar Karin Bradley.
Anledningen till besöket är att Karin Bradley just nu forskar om rörelsen kring reparationer och på det som på engelska brukar kallas "Right to repair". Det handlar om grupper och organisationer som arbetar med att stärka eller värna möjligheter och rättigheter för och oberoende service- och reparationsfirmor att reparera produkter.
– Det kan handla om krav på lagstiftning, men också att bredda kunnandet om reparationer och infrastruktur för reparationer.
Relevant att laga saker
Vart går då gränsen för när det är relevant att reparera saker? Är det en fråga om pris eller storlek, eller handlar det om vad prylarna innehåller för material och olika ämnen? Enligt Karin Bradley är det oftast relevant att laga saker.
– Även om återvinningen är effektiv när det gäller många typer av material så är återbruk ofta mer resurssnålt. Så att reparera kläder, inredning, elektronik lönar sig oftare än man tror - ur miljömässig synvinkel i alla fall, så länge det inte är gamla bilar eller produkter som drar väldigt mycket el när de används.
Produkter är mer sårbara
Dagens teknik jämförd med den som utvecklades och såldes för ett par, tre decennier sedan skiljer sig åt på många punkter. Då var den inte sällan robust, enkel och energislukande. Idag är moderna teknikprylar skörare, mer komplexa och energieffektivare.
– Detta innebär samtidigt att produkterna är mer sårbara, komplicerade att laga och snabbare blir utdaterade. Men det pågår också en del innovation när det gäller modulära produkter, produkter som är designade för att vara enklare i sin konstruktion och gjorda så att de plockas isär, uppdateras och byggas om, såsom Fairphone.
Bland annat Frankrike har en märkning av produkter som kallas reparerbarhetssindex. Är det rätt väg att gå?
– Ja, det är ett sätt att främja mer hållbara och reparerbara produkter. På så vis underlättar man för konsumenter att inte bara titta på pris och vad en produkt presterar utan också beakta ett mer långsiktigt perspektiv och ställa sig frågor som: går den här att reparera när garantitiden gått ut? Kan jag lätt få tag på reservdelar? Då kanske fler kunder är villiga att betala ett lite högre pris för en mer hållbar produkt.
Hon tillägger att det har visat sig att konsumentinformation är en pusselbit, men det räcker inte. Det behövs även andra styrmedel.
Text: Peter Ardell
För mer info, kontakta Karin Bradley på karin.bradley@abe.kth.se.