Så ska staden få mänskligare gator
Hur kan Stockholm och andra svenska städer omvandlas till mer levande stadsmiljöer? Där gatan är till för människor, möten, aktiviteter och inte per automatik bilar. Nu kommer guiden som hjälper planerarna att bygga framtidens stadsgator.
– Min förhoppning är att stadsrummet i framtiden kan se ut som innan bilarna tog över, där barn leker, vuxna kopplar av, aktiverar sig och att trafik och transporter sker på stadslivets villkor, säger Alexander Ståhle , stadsbyggnadsforskare vid KTH.
Han leder ett av Sveriges största trafikforskningsprojekt, Smarta Gator, som ska resultera i en designguide för nya gatumodeller anpassade efter framtida behov.
– Idag lever vi med regelverk, riktlinjer och föreskrifter för gatuplanering som i grunden är en 50-talsprodukt. De är varken uppdaterade eller relevanta för morgondagens krav och utmaningar.
Forskningsprojektet utgår från fyra så kallade megatrender som påverkar stadsbyggnaden: urbanisering, digitalisering, klimatförändringar och segregation.
– Det här är trender som många av världens städer redan påbörjat en omställning efter. Vi har inget val annat än att följa med, säger Alexander Ståhle och exemplifierar med några konsekvenser.
Renare gatumiljö
Urbaniseringen medför att stadsbor ställer högre krav på miljö och livskvalitet. Gator och stadsmiljöer måste ge mer plats åt boende och cyklister och då behöver fordonstrafiken flyttas och begränsas.
Digitaliseringen ger möjlighet till självkörande fordon och elektrifierade transporter. De bildar tillsammans goda förutsättningar för en säkrare och renare gatumiljö.
– Detta är trender som dagens gator inte är byggda för och klarar av. De kommer att underlätta våra liv, men de kommer också att ställa andra krav på gatuplaneringen.
Men den största pågående förändringen blir att bilar försvinner och ger mer plats för människor, tror Alexander Ståhle.
Boulevarden, breda gator med omväxlande körfält, gångstråk och trädplanteringar, står som modell för huvudgator i gatunätet. I designguiderna finns planeringsmodeller för bland annat gångfartsgator med maxhastighet 5–10 km/tim och lågfartsgator, max 20–30 km/tim.
Generellt borde 30 km/tim vara en ny bashastighet för fordonstrafiken i tätort, enligt Alexander Ståhle.
– Alla transportslag ska kunna gå på alla gator men på människans villkor. Trafiken måste ”tämjas” så att den inte orsakar hälsoskadliga effekter.
Kommuner intresserade
Men hjälp av utvecklad trängselskatt och ”geofencing” begränsas trafiken och med parkeringsplatser endast på privat mark blir gaturummet tillgängligare och trafikflöden styrs bort från stadskärnan.
Projektets koncept har testats i tre stadsdelar i innerstaden. Under namnet Stockholms framtidsgator öppnades tre gator upp för stadsliv och lek. Parkeringsplatser togs bort och biltrafiken begränsades med hjälp av gångfartsområden.
– Utfallet var positivt. De boende var nöjda, både barn och vuxna. Det knorrades lite om bristen på p-platser, men det var ganska marginellt. Det blev en tryggare trafikmiljö och vistelsen på gatorna ökade med 200 procent, säger Alexander Ståhle.
Designguiderna, som kommer att presenteras i början av sommaren, är i praktiken färdiga för att användas direkt av kommuner och regioner för ny- och ombyggnader.
Hur ser chanserna ut för att få politiskt gehör för guiderna?
– Det återstår att se. Det finns i alla fall redan ett stort intresse från kommunerna. Men vi hoppas på ett beslut på regeringsnivå så att Trafikverket och SKR, Sveriges kommuner och regioner, kan ta fram en helt ny nationell standard för gatuplaneringen.
Text: Christer Gummeson