Industrirobotar sadlar om till kirurger
Tema Hälsa
Industrirobotar används ofta för tunga lyft och för att montera komponenter i fabriker. Nu ska KTH-forskare tillsammans med kollegor från University of Tokyo göra det möjligt för industrirobotarna att assistera vid kirurgiska ingrepp på sjukhus.
Robotassisterad kirurgi blir allt vanligare på sjukhus och vårdinrättningar över hela världen. Nyligen släpptes nyheten att läkare i Spanien genomfört världens första lungtransplantation som assisterats av en robot och det är rimligt att anta att robotar kommer att kunna hjälpa till vid allt fler typer av operationer. da Vinci-roboten är idag en av världens mest använda kirurgiska robotar, med över 5 000 system installerade på sjukhus runt om i världen. Men nu kan da Vinci få konkurrens i operationssalen.
– Robotarna som används i industrin är robusta och relativt billiga eftersom de tillverkas i stora volymer och kan anpassas till många områden. Dessutom är de driftsäkra. De robotar vi arbetar med i det här projektet är relativt små och klarar nyttolaster på några kilo, säger Andreas Archenti , professor vid Institutionen för Produktionsutveckling.
Begränsad precision
Men det finns en betydande utmaning: industrirobotarna har begränsad precision. Andreas Archentis forskarteam försöker därför hitta sätt att mäta robotens positioneringsfel och använda kompensationsmetoder för att förbättra dess noggrannhet. Det finns även andra funktioner som saknas för att industriroboten ska släppas in i en operationssal:
– Ur ett användarperspektiv måste vi lösa utmaningen med haptisk teknologi, alltså funktioner som kan skapa en upplevelse av beröring, vilket fungerar som feedback till den opererande kirurgen.
Titthålshålskirurgi (eller laparoskopisk kirurgi) med hjälp av robotar har många fördelar jämfört med traditionell öppen kirurgi. Snitten och blodförlusten blir mindre, patienten känner mindre smärta och återhämtar sig snabbare. Att det blir färre komplikationer minskar patientens tid på sjukhuset. För kirurgen finns också fördelar. Roboten styrs genom att operationsläkaren sitter framför en skärm. Därmed slipper kirurgen obekväma ergonomiska positioner och darrande händer eftersom roboten har mer exakta och kontrollerade rörelser än en mänsklig hand.
Idag är det långt ifrån alla vårdinrättningar som har råd med kirurgiska robotsystem och därtill hörande specialutbildade kirurger. Men genom att använda indutrirobotar skulle tekniken bli möjlig för betydligt fler.
– Om vi får till det här är potentialen stor. Då kan ännu fler patienter få möjlighet att opereras med den här tekniken, avslutar Andreas Archenti.
Text: Anna Gullers