Artiga robotar – en möjlig framtid inom vården
Tema Hälsa
I mänskliga relationer är artighet en viktig faktor i hur vi människor uppfattar varandra och i att skapa en relation. Samma sak i vården när vårdpersonal möter en patient. Men hur skapas artighet i relationen mellan en människa och en servicerobot?
– Tänk på ditt senaste besök hos läkaren, artighet från vårdpersonal är inte bara förväntat, det är avgörande för att skapa en känsla av bekvämlighet och trygghet hos patienterna. Tänk då att du står inför en servicerobot på en vårdinrättning, hur passar artighet in i den ekvationen och hur programmerar vi in artighet i en maskin? säger Sahba Zojaji , doktorand i datateknik på KTH som skrivit en avhandling kring ”Förkroppsligande av artighet i övertalande humanoida agenter för små gruppscenarier” .
För relationer mellan människor och robotar handlar det inte bara om att vara artig, utan om att utforma interaktioner som känns naturliga, respektfulla och till och med empatiska, menar han. Så hur får man in artighet i interaktionen mellan människor och servicerobotar? Det kräver att man införlivar det i både verbala och icke-verbala aspekter av interaktioner.
Sahba Zojaji har gjort flera användarstudier med humanoida robotar, det vill säga robotar med mänskliga drag, för att studera artighet som en grundsten i att forma sociala interaktioner. Han tror att både humanoida robotar och digitala människor, alltså datorgenererade karaktärer med mänskliga drag kan bli vanligare inom sjukvården.
Etiska ställningstaganden
– I länder som Japan blir robotar allt vanligare inom många områden, till exempel för att stödja den äldre befolkningen. Det kan handla om att påminna äldre om att ta sin medicin, eller att hjälpa vårdpersonal med fysiskt krävande uppgifter som att lyfta, säger han.
Att använda humanoida robotar i olika situationer är inte helt oproblematiskt. Det finns etiska ställningstaganden som behöver utforskas ytterligare anser Sahba Zojaji. Är det till exempel etiskt att roboten använder övertalningstaktik för att säkerställa att en patient till exempel tar sin medicin, med tanke på den känsliga balansen mellan autonomi och risken för otillbörlig påverkan?
– Det är ett nytt område och det behövs etiska riktlinjer. Det är viktigt att den akademiska världen, industrin och beslutsfattare arbetar tillsammans för att hitta en balans mellan att tänja på gränserna för innovation och säkerställa ett etiskt ansvar i hur dessa tekniker utvecklas och används", säger han.
Kulturella skillnader
Om artighet programmeras in i robotarnas beteenden skulle de vara bättre rustade att navigera i olika sociala miljöer i mänskliga samhällen, konstaterar Sahba Zojaji i sin avhandling. Artighet gör det lättare för robotar att bli mer socialt accepterade, vilket leder till mer hållbara interaktioner och samarbeten mellan människor och robotar.
– När robotar blir alltmer integrerade i vårt samhälle är det viktigt att erkänna och ta hänsyn till kulturella skillnader. Till exempel varierar begreppet artighet mellan länder som Sverige och Japan. För att robotinteraktioner ska vara effektiva måste de programmeras för att känna igen och anpassa sig till dessa kulturella variationer, säger han.
Sahba Zojaji ser också potential för att datorgenererade karaktärer och robotar kan spela en viktig roll i utbildningssammanhang, till exempel i utbildningsprogram för studenter inom medicinsk vetenskap och omvårdnad som vill bli läkare eller sjuksköterskor.
– Tekniken kan erbjuda virtuella miljöer som fungerar som simulerade scenarier baserade på verkliga fall. Det möjliggör säker inlärning för studenter utan någon risk för att verkliga individer kan ta skada, säger han.
Text: Emelie Smedslund